Jag har fortfarande inte riktigt lärt mig finessen med ögondroppar. När jag häller i ögat kommer knappt hälften i och resten utanför. Det kletar i ögonfransar och ögonvrår och ja, vad nu allt kan tänkas heta runt ett öga. Ganska jobbigt, men jag börjar bli van. Så jag tar lite papper, en tops eller vad man nu kan ha till hands och drar "skickligt" bort det.
Idag drar jag och brudarna till stan. Får se vilken buss jag tar hem. Det beror lite på mamma och pappa faktiskt. Ska ringa dem senare inne i stan. Så får vi se hur det hela blir. Men det kan ju inte bli annat än bra. Right? I alla fall, så det blir nog ganska tyst här idag skulle jag tro.
Inatt hade jag tydligen råkat klicka bort ett samtal. Men i den stunden brydde jag mig nog inte alls. Jag blir lite av ett monster när jag sover och blir väckt. Inte alltid, men oftast. Fast sedan när jag vaknat till får jag dåligt samvete. Så jag skickar nog iväg ett förlåtsms, tror jag! Men min skönhetssömn, som Gudarna ska veta kan behövas, blev ju störd. Med tanke på att jag har tre fula flaggor på armen som jag inte vill tvätta bort eftersom konstnären kan ta illa vid, så hade jag behövt alla sömnminuter jag bara kan få.
Vädret är inte kanon idag. Men jag tänker äta glass ändå. Jag har precis kollat på kontot. Det blir lite mindre pengar i månaden nu eftersom jag har börjat tänka moget och förnuftigt och sparar lite inför hösten. E och jag ska också spara alla våra mynt! Det lilla kan ibland bli stort. Det vet ni väl? I alla fall, jag sitter här osminkad med flaggor på armen och rostade mackor med kalkon i magen och min mun skriker efter tuggummi. Ögonen skriker lite halvt efter lite mascara och foundation. Så jag ska väl ta och ge dem vad de vill ha. Man ska ju lyssna på sin kropps signaler, eller nått sånt där. Idag får vi nog tillbaka ett kemiprov i skolan. Jag hoppas på ett bra resultat! Föresten fick vi reda på Nationella i Matte igår, resultatet. Jag är helt klart nöjd. Jag fick det resultat som jag ville ha, kunde inte ha förväntat mig bättre faktiskt. Jag är inget mattesnille helt enkelt, vilket jag har accepterat för länge sen. Min mattelärare tycker i alla fall att jag är lugn som en filbunke. När jag kom ut där tittade hon på mig och log och sa något i stil med "men du är väl inte nervös? Alla andra har varit det!". Så jag log lite charmigt och sa nej. Ända sedan i sjuan har hon ansett att jag är väldigt lugn och stabil, att jag liksom gillar läget. Även om jag får G på ett prov, så är det mer jaha? Och så tar jag nya tag. Ungefär. Jag tyckte det var en skön beskrivning =) Och i sanningens namn, livet går inte ut på att plugga. Men säg inte att jag sa det!
CIAO!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar