Mellandagsrea

Nu är första dagen av mellandagsrean avklarad och cirka 1000 svenska rikstaler spenderades hejvilt. Men dock endast på bra saker. Bara bra saker köper jag.
Nu i juletider är jag för listor. Så det blir en lista på vad som handlades.

Rött nagellack
Sminkborttagning
Hårborste med vildsvinsborst
Guldglittrig eyeliner
En lång tröja, svart och enkel
En tröja med en guldig rand och en svartsidenrand i svar.
Tre par trosor
Tre par strumpor
En bok, Är det någon där av Marian Keys
Lite julklappar till folk i Söder
Guldglittriga leggins


Kan hända att jag glömt något. Det har jag förmodligen med all säkerhet gjort. Men troligtvis inget viktigt i såna fall. På fredag blir det också en sväng på mellandagsrean och fika med K.F. Vilket känns alldeles förträffligt mysigt. Våran bio gick inte så vi struntar i det.

Åh, jag har säkert glömt att packa ner något. Jag har faktiskt ganska lite packning med mig, inte massa onödiga sommarkläder. För det är ju inte sommar. Det är lättare att packa på vintern. Varma kläder med hög mysfaktor.

Men nu ska jag spilla tid på något annat. Vi ses 6 januari!

Gott nytt år!

Julklappslista

Nu är julafton över och jag slumrade några minuter eller nått under Kalle Anka. Ja, jag vet, fy skäms på mig. Här kommer en lista över vad jag numera är ägare till.:

Hematitörhängen (specialgjorda för moí)
Guldringar med glitter
Rosa halsband
Aguileras parfym samt bodylotion och duschgel
Feet kit
Date presentask, parfym, läppglans och deo
Min dopbok
Sandor/Ida
Save the last dance
High School Musical 2
En tröja
En tavla av en balettdansös med uppmuntrande ord på
Enormt mycket pengar


Jag fick bara bra saker och det känns toppen! Imorgon ska vi in på mellandagsrean. Det blir lite julklappshandlanden och förhoppningsvis lite snygga kläder. Fast ska spara det mesta tills det blir dags för Göteborg den 4 Januari.

Här kommer en bild på tavlan jag fick. Som min ena syster har målat. När jag flyttar ska denna få en hedersplats på väggen. Någonstans där jag ständigt ser den.

God jul

Idag är det julafton. Så, GOD JUL på er alla. Jag hoppas att alla får en bra julafton, på det sättet de själva tycker är bra. För en bra jul behöver inte vara fylld med paket, julmat, kalle anka och en förfärligt massa släkt. Alla har nog sin egna drömjul och jag hoppas att alla får uppleva den också.

Jag har redan fått ett paket idag. Pappa kom in runt sjutiden. Vi låg där och trängdes i sängen alla tre systrar. Rätt mysigt faktiskt, dock lite trångt. Men det gör verkligen inget för det är ju vi som valt det. Vi fick varsitt paket som låg i en påse av glansigt papper. Spännande. Inuti låt en silvrig kartong med svart text, wishing tree. När vi öppnade den silvriga kartongen fann vi jättefina rosa halsband. Alla tre fick likadana och mamma fick också ett sånt. Det känns mysigt. Pappa köpte dem när han var i Riga med jobbet förra veckan. Jag tar alldeles säkerligen kort på halsbandet och så kanske jag slänger ut bilden här i bloggen. Men vi får se hur det blir.

I alla fall, julkalendern är avklarad och det var ett förträffligt slut. Lite sorgligt också, men det ger ju alltid det där extra. Och så har vi ätit en rejäl frukost. Och jag är trött. Vi var ute och gick alldeles nyss. Himlen såg helt makalös ut. Det var otroligt vilken känsla himlen ger en.
Jag har kommit på en bra sak med detta ställe jag bor på. Jag vet inte om det är så på riktigt, men det är så det känns. Det känns som att man är närmare himlen och jag är helt besatt av himlen. Ofta är det rätt häftig himmel, särskilt på morgonen och där vi bor ser man kanten så fint.
Men allvarligt talat, finns det något finare än en tydlig horisont i solnedgång? Nej, någon gång ska jag bo vid havet. Det svär jag på.

Återigen,
GOD JUL <3

The heart is slow to learn

heart is slow to learn
the heart is slow to learn
these feelings that i feel
are foolish but their real
i'm wise enough to see this love will never be
i'd try to let us know theres still no letting go

i know it's mad and you won't return
but still as i have said
the heart is slow to learn

i'll never love as i have loved you
why is love crule i wish i knew
say whatyou willit does'nt matter
untill i die there's only you
untill i die there's only you

the heart is slow to learn
the heart is slow to learn
you'd think there would be a way
to shut out yesterday
perhaps if i just thought
of all the times we fought
i'd try to let us know theres still no letting go

i know it's mad and you won't return
but then as i have said the heat is slow to learn

i'll never love as i have loved you
why is love crule i wish i knew
say what you will it does'nt matter
untill i die theres only you
untill i die theres only you
the heart is slow to learn

Allt är redan gjort

En sak jag brukar tänka på ibland. Ja, när jag inte har något vettigare att tänka på förstås. Fast detta betyder inte att jag tänker på det jämt även om jag inte har något vettigare att tänka på. Hursomhelst.
Det jag brukar tänka på då, som jag nu ska dela med mig av. Det är att det blir allt svårare att imponera på världen. Att hitta på nya häpnadsväckande saker som formligen får folk att tappa andan. Varför? Jo, för att allting har redan gjorts. Någon har redan flugit över Atlanten. Någon har redan upptäckt tyngdlagen. Någon har redan skrivit den där fantastiska boken. Någon har redan upptäckt elefanterna. Någon har redan gjort allt.
Så att ja, för oss kommande generationer finns det inte så mycket kvar. Förutom att forska fram nya mediciner som ska rädda oss från världens ondska i form av sjukdomar.

Usch, det bränns i lungorna. Jag vet inte om det är för att jag har slarvat med astmamedicinen. Jag tog imorse, men inte igårkväll. Eller om det är lite magkatarr kanske. Jag ska nog gå och ta en tablett mot katarren ifall. För det är ju bra att reparera de inre skadorna. Om det nu ändå går. Annars är det ju meningslöst att man tar fram nya hjälpande mediciner. Om ingen ändå tänker använda dem menar jag.
Det stod att astman blir sämre vid stress. Jag är inte stressad. Men lite orolig, det kan jag inte förneka. Och jag går runt och tänker och tänker och tänker. Ibland tycks jag finna en lösning, men ändå inte. Det är skrämmande. Men jag vill ha kontrollen, den ska ligga i mina händer. Men ändå inte. Gemensamt beslut? Shit the same. Bättre att någon bestämmer och den andra rättar sig efter det. Jag är ändå inte den typen som slåss för sådant jag vill ha. Antingen får jag det och då blir jag glad, eller så får jag det inte och då är det väl skit sak samma. För det mesta.

Livet är inte slut än på flera flera år. Jag är ung och allt ligger framför mig. Jag kommer att ha tusen av chanser och möjligheter i framtiden. Varenda gång jag blundar för att se framtiden är det en ny framtid jag ser. Jag är flexibel och skiftande. Jag ändrar mig. Ett tecken på att jag är en människa vid liv. Jag har visioner och framtidstro. Jag är fylld med tankar och känslor. Jag vill få ut något av livet. Jag vill se världen. Känna den. Jag vill se om jordens ände finns.

Varför är ni inte tillbaka?

Jag hoppas verkligen att det inte är någon fara och jag hoppas på att få höra en bil på infarten och att ni hoppar ur och talar om för mig att det inte är någon fara. Varför är ni inte tillbaka? Varför är ni inte här hos mig just nu?

...vänta.

Jag hör steg på farsutrappan. Eller var det ljudet av bildörrar som öppnades och stängdes? Is som knarrar? En dörr som stängdes? Är ni hemma nu?

Det är nog bäst att jag går och kikar efter.
*håller tummarna*

Ny händelse

Jag har fortfarande ingen julkänsla i kroppen. Och med tanke på en liten händelse blev den ju inte direkt större. Men jag tänker inte låta en smärre detalj förstöra en av de mysigaste högtiderna i det bitterkyliga Sverige. Nej, verkligen inte. Då har man passerat gränsen för väldigt väldigt länge sedan. Så jag får helt enkelt skjuta det där åt sidan. Vet inte ens om jag har lust att ta tag i det hela ens. Jag är nog inte så mycket för det där med att prata med andra eller rätt person. Det jag vill säga, det säger jag till mig själv i hemlighet när jag sitter och tänker. Jag har svårt för att uttrycka känslor i ord, åtminstone såna känslor och speciellt när någon ska lyssna och tolka dem på deras eget puckade sätt. Nej tack! Då sitter jag hellre tyst som en idiot själv. För jag lyckas ändå aldrig få det att låta sådär smart som man helst skulle vilja önska. Nej, då föredrar jag tystnad. Åtminstone från min egna glappkäft.

Det hela var nog lite väntat, men oväntat just denna stund. Men skit sak samma. Jag är inte den sortens person som gräver ner mig. Nej, jag är den där som paketerar allting längst bak någonstans och sedan kryper det långsamt efter mig och en dag attackerar det mig. Såna där gamla händelser som hände för snuskigt lång tid sedan. Och när det attackerar mig är jag inte säker på vad det är för händelser. Men det är då jag mår dåligt för det. En utlösande faktor för attacker av gamla händelser är givetvis när nya händelser infaller. För då måste det lämnas plats åt nya händelser, så då får gamla händelser attackera mig, få mig att blöda och bli svag.

Jag har inget emot att vara svag, som vissa andra. Tvärtom, är det inte när man vågar visa sig svag som man egentligen är stark?

No christmas spirit

Nu är båda systrarna hemma. Den sista anlände nu imorse. Så hela familjen är samlad och det är rätt skönt. Rätt crazy faktiskt. Men enbart på ett väldigt bra och hälsosamt sätt.
Igår gjorde jag och E sjuminuterskola och såg på Stolthet och fördom. Jättemysigt och sedan sooov vi.

Men det finns ett ganska stort problem. Jag har ingen julstämning i kroppen. Det känns inte som att det är jul om två dagar, det spritter inte av glädje inom mig. Inte på det sättet. Men den kanske finns här när det är dags för julafton. Förhoppningsvis.
Idag ska vi städa och göra julgodis och jag ska göra mina specialare som är en dröm för chokladälskare. För de innehåller mörk choklad, ljus choklad, vit choklad och så nougat också. Så det är verkligen världens bästa godis. I den vita chokladen är det kokos också. Alltså kan det inte smaka annat än bra? Det kan man ju enkelt konstatera.

Nu ska jag byta bort pyjamasskjortan mot en t-shirt istället och försöka hjälpa till att städa lite. Fastän jag inte har någon som helst lust. Egentligen är jag inte så laddad för att göra julgodis heller. Det känns så omständigt. Men attans vad kul vi ska ha! Fast just nu är syrrorna borta, men den ena lär väl dyka upp snart. Hoppas jag. Det borde hon göra i alla fall.

Föresten håller nog jag på att bli sjuk. Men om jag har tur så bryter det aldrig ut utan bara lurpassar lite på mig en stund och hoppar sedan på ett annat offer, ett mer lämpligt offer. För på torsdag ska jag ju ut och åka. Och jag måste kolla om jag får vara hos F och F på nyår snart. Annars så har jag snart ingenting att göra där. Och det vore ju tragiskt!

Fäktning och rim

Dagens roligaste händelse är nog utan tvekan när jag och mamma fäktades i köket med julklappspappersrullarna. Långt ord det där. I alla fall, jag borde ha vunnit. Vi tjöt av skratt och fick ont i magen och vi jagade runt i köket och i vardagsrummet. Jag fick in mest effektiva smällar och Ronja började tugga på mammas rulle men ändå vann mamma för jag gav mig MEN det var enbart för att mamma körde med så fruktansvärt oschyssta regler. Inget fair play där inte. Men så är hon ju min mamma också.

Jag har också haft rimstuga nere i köket med mamma och pappa. De roligaste rimmen är ju alltid de rimmen där man avslöjar allting. Här är ett rim jag tänkte skriva på min morbrors present.
Om du till detta dricker vin
då blir du full och beter dig som ett svin
Eller något i den stilen. Men det kändes lite väl fräckt, så det fick vara. Jag får komma på något annat till den klappen. Men vad? Det är frågan.

Det är tre dagar kvar till jul och jag har fått jullov idag. Efter mycket praliner i skolan, betyg och Torkel i knipa som är en grym film. Det är så originella kommentarer i den filmen. Du ser ut som en fucking slickepinne. Och mycket mycket mer. Ja, otroligt mycket mer.
Imorgon ska vi hämta äldsta syrran vid stationen och baka otroligt mycket julgodis och städa och julstöka. Så det blir nog en väldigt mysig dag och på kvällen får vi nog kika på någon mysig film. Jag måste nog ha Love Actually kväll med syrrorna. Morfar kommer imorgon också och det känns toppen. Då blir det nog massor med sällskapsspel, vi brukar spela det i mängder under jul. Men vad kan bli mer familjemys än sällskapsspel? Om morfar dömer blir det ändå alltid rättvist. Ja, för det mesta i alla fall.

Och när jag sa God jul till en vän idag kändes det sorgligt och nästan lite tårar där. När jag insåg att denna vännen får jag inte träffa på två veckor. Det känns konstigt att inte träffa de i klassen på två veckor. Vissa kommer jag sakna som en idiot. Men jag ska bomba dem med Nyårssms och vissa måste jag nog även slå en signal.

Fast än vet jag inte vad jag ska göra på nyår.

PollyAnnaleken

Jag känner för att det är dags att börja leka PollyAnnaleken igen. Jag har mina perioder. Tills någon tycker det blir jobbigt. Det är alltid segt att komma igång, att hela tiden påminna sig själv om att leka leken. Men när man väl börjat är det faktiskt svårt att sluta. Trots att man bara möts av sura miner. Om det är någon som inte vet vad denna leken går ut på hoppas jag att denna någon genast besöker en skamvrå och skäms som utav bara helvete. För man MÅSTE bara veta vad PollyAnnaleken är för något. Därför tänker jag heller inte förklara den något närmare. Bara börja leka den och hoppas på samma resultat som PollyAnna.

PollyAnna är kanske en av de bästa böckerna som finns. Den är hur mysig som helst och jag kan inte förstå om någon inte skulle tycka om den boken. Att inte tycka om PollyAnna finns inte ens i min värld.

Jag ska gå och slumra sött nu, med halvblött hår som kommer se hemskt ut imorgon och utan att ha tagit min astmamedicin. Men det får gå ändå. Jag mår lite illa och känner mig hemskt trött. Så jag måste verkligen gå och lägga mig nu.

Ibland känns allt bara så dött.
Som en trasig telefon.

Original blir till kopia

Ibland får jag för mig att jag är en knepig och komplicerad själ. Men ibland inser jag att jag är precis som alla andra. Varken mer eller mindre. Utan bara en i mängden. Och ibland känns det som att alla bara är kopior utav varandra. Att inte en enda människa är ett original. Och om man skulle råka vara ett original förvandlas man snart till en blekgrå kopia av alla andra.
Ska livet vara såhär... likadant?
Det hela är en process. Vi måste stoppa processen.

Why are you trying so hard fo fit in?
When you're born to stand in?

My rose

Your Love Is Represented By a Pink Rose

You see love as something that should be light, fun, and whimsical. People fall in love with you easily. And you tend to fall out of love easily! You express your love through attention and shared experiences. You love people more than they realize.

What Rose Represents Your Love?

Önskningar och det där

Har alla sett Glasblåsarens barn? Bra, tänkte väl det. Av någon lustig anledning kom jag att tänka på det där med att önska. Möjligtvis kan det ju ha något att göra med att det är jul om fem dagar. Och inför julen hävar folk ur sig önskningar både till höger och till vänster. Ibland rakt fram också och ibland snett bakom sig.
I alla fall, det jag kom att tänka på är att önskningar är livsviktigt för våran existens. För er som minns filmen, ni minns ju att hon som får önska sig vad hon vill och får se sina önskningar bli sanna. Hon är ju inte lycklig. Tvärtom. Hon känner sig ju pressad av att alltid behöva önska saker och hon vill ju inte ens. Det hon längtar efter det är att få plocka törnrosknoppar som när hon var liten. En sån simpel grej önskar hon sig och längtar efter när hon kan önska vad som helst i hela världen.
Alltså, det är bra att ha önskningar och få några uppfyllda. För då fortsätter man ju att önska sig. Men det är inte bra att få för många önskningar uppfyllda så att de tar slut. För vad ska man leva för då? Vad ska man hoppas och längta efter? Som alla säkert redan hört tusen gånger: Materiella saker skänker inte långsiktig lycka och glädje. Jag vet att det där är utnött. Men poängen nöts aldrig ut. För det är så sant. Lyckan finns i törnrosknopparna.

Det svåraste i livet är när man vill göra något, hjälpa. Men inte är tillåten eller inte kan. När det enda man kan göra är att stå vid sidan om och bara se på.

Test

You're Pretty Stupid

You got 5/10 questions right! It's probably time to get your head examined. You hardly know left from right.

Are You Stupid?

Ändringar - ej tillåtet

Jag bor i Sverige och i Sverige är det en självklarhet att få ångra sig. Ja, det var vad jag trodde. Tydligen så är det inte så. För idag var det en förtjusande person som påstår att efter ett val då måste man ta konsekvenserna. Även om man vill ångra sig. Då får man inte det utan då ska konsekvenserna vackert tas emot. Det tycker jag är stört, för om man vill ändra sig. Då borde man ju få ändra sig. Sverige är väl ingen diktatur där någon hemsk människa sitter på sitt feta arsle och bestämmer att vi inte får ändra oss? Eller?
För i så fall går ju skiljsmässa bort på en gång. För när man gifte sig gjorde man ett val, den här personen ska jag leva med resten av mitt liv. Om man då vill ta ut skiljsmässa, ja, då har man ju ångrat sig och vill ändra sitt val. Men så som vissa vill ha det borde ju inte skiljsmässa vara tillåtet.
Denna diskussionen handlar om tryckfärgen på en tröja och det är en simpel grej och för min del är det inte själva tryckfärgen det handlar om. För mig handlar det om något så oändligt mycket större. Principen. Själva principen att dessa människor inte får ändra sig. För de ska ju själva få bestämma om de vill ångra sig eller inte. Någon annan människa ska ju inte tala om för dem att de inte får ångra sig. För då faller Sveriges uppbyggnad på en gång. Som ett vekt korthus som man blåser på. Platt till marken och sprider ut sig över ett halt bord.

För mig är det en självklarhet att man ska få ändra sig. Och jag tycker att folk borde inse att val leder till att man vill ändra sig och ångra sig. Så tillåt det. Visa förståelse för människors ändringar. För någon dag är det du själv som vill ångra dig.

Svampskog

Jag sitter här nu. Ungefär klar inför skolan. Astamedicinen är tagen och jag är lite rädd för att det ska ha fastnat cortison i käften på mig och att det kommer börja växa svamp. Nu kommer jag oroa mig för det hela tiden. Fastän jag både sköljt och borstat tänderna efteråt. Men det hjälper inte, den otäcka känslan sitter kvar i alla fall.

Det är skönt i alla fall, för snart är skolan slut och sedan är det bara en enda termin kvar och sedan är det tack och adjö. För alltid. Åtminstone till skolan. Jag hoppas att jag kommer att träffa vissa även efteråt. Det kommer nog vara lättare att tycka om precis alla när man inte behöver se dem dagligen. För efter avslutningen så flyttar jag neråt. Ja, åtminstone på sommaren där någon gång och det kommer bli så ljuvlig underbart.

I alla fall. Idag ska vi få se våra matteprov. Annars är nog allt som vanligt. Vi ska nog ha redovisning på biologin. Borde jag kanske ha övat lite inför den hemma? Hmm, det får visa sig sen då.

Min syster gjorde gröt åt mig imorse och det var riktigt gott. Så nu borde jag stå mig fram tills lunch.

Ha en bra dag!

New kind of medicine

Jag har fått en ny astmamedicin nu. Som jag ska ta varenda dag. Dosan är orange och det är ju rätt classy faktiskt. MEN, det är cortoson i, så det måste sköljas ur med en gång eller så ska man borsta tänderna efter. Annars kan man få svampinfektion så nu kommer jag vara livrädd för det. Man vill ju knappast att det växer svamp ur käften liksom. En liten kantarell som tittar ut varje gång man särar på läpparna. Nej, det lockar väl inte direkt. Så jag både sköljde och borstade tänderna. Hoppas att det funkar nu. Läkaren sa att det borde ge resultat efter en månad. Så bara att tappert kämpa på. Men stundvis är det jobbigt och efter att varit ute länge i kyla bränns det så hemskt ont.

Alla vänner med problem, jag tänker finnas här och stötta.
Och jag hoppas på att nyårsaftonen spenderas med i alla fall J.N. Det vore paradiset på jorden det.

Nu ska jag göra ett litet samtal och sedan sova. Jag är innerligt tacksam faktiskt, för att K.F ringde och väckte mig. Det var schysst gjort. På ett invecklat och komplicerat sätt.

TACK OCH GODNATT!

She's like the wind

Följande låt kan jag lyssna ihjäl mig på. Det är utan tvekan den finaste låten i hela universum som någonsin gjorts. Jag älskar filmen den är med i, jag älskar han som sjunger den, jag älskar melodin och jag älskar texten. Jag älskar ta mig fan allt som har med denna gudomliga låt att göra! Jag hoppas att alla hört den, annars är det verkligen på tiden. Här kommer den fantastiska texten.

She's like the wind through my tree
She rides the night next to me
She leads me through moonlight
Only to burn me with the sun
She's taken my heart
But she doesn't know what she's done

Feel her breathe in my face
Her body close to me
Can't look in her eyes
She's out of my league
Just a fool to believe
I have anything she needs
She's like the wind

I look in the mirror and all I see
Is a young old man with only a dream
Am I just fooling myself, that she'll stop the pain?
Living without her I'd go insane

Feel her breathe in my face
Her body close to me
Can't look in her eyes
She's out of my league
Just a fool to believe I have anything she needs
She's like the wind

Feel your breath on my face
Your body close to me
Can't look in your eyes
You're out of my league
Just a fool to believe

Måste tillägga att min kära kusin M.B gav mig denna låt när hon skulle beskriva mig med en låttitel och det älskar jag henne för. Min andra kusin gav mig psykiskt instabil eller nått liknande.

Pling!

Lev livet som om varje dag vore den sista

Snart är det dags att kliva ut i den kyliga mörka vinterluften som är pest och pina för lungorna. Men ut ska jag, vifta lite med reflexen så att bussen stannar och sedan kliva på och svischa iväg till skolan. Det låter ju inte alltför läckert direkt. Men det är så planerna ser ut för tillfället. Jag hoppas dock på en härlig dag i skolan för jag känner mig taggad. Det känns som att det kan bli en härlig dag och helgen känns evighetslång för det har hänt mycket. Jag tror jag har gjort något i stort sett hela tiden förutom på söndag eftermiddag. Men lite avkoppling är alltid välkommet.

Idag känner jag mig lite soulig. Det händer titt som tätt. Oftast med de vita byxorna på och det långa halsbandet. Speciellt om håret är nytvättat faktiskt och så lägger man till ett armband och en längre tröja. Det är en rätt härlig känsla. En känsla som jag råkar gilla.

Jag sitter och lyssnar på härlig musik. Bland annat suspicious minds som jag verkar vråldiggar för stunden. Jag har även blivit såld på Alltid samma känsla.

Nej, jag ska lägga en harpan och sedan blir det rus nerför trappan.
Lev livet som om varje dag vore den sista!

But hey, that's me!

Jag mår illa och känner mig helt förstörd i lungorna. Gah! Jag ska snart krypa ner bland mysiga täcken. Egentligen hade jag velat titta klart på Shall we dance, men den håller på till halvtolv, det känns för sent med tanke på att det är skola imorgon och jag måste upp tidigare och duscha också. Så det får bli en kort blogg och sedan bums i säng.
Det har varit en mysig och slapp dag. Jag har varit osocial och ganska butter av mig faktiskt. Blev glad en stund när jag pratade med T.H. Men inget långvarigt heller. Nu är jag butter igen. Lite less är jag. Fick 108/108 på ett test förut. Inget bra test alls. Det kändes inte direkt som grädde på moset direkt. Mer som att halka på ett bananskal i en nerförsbacke. Fast alla vet ju att nerförsbackar är bättre. Egentligen. Om man cyklar, då cyklar man ju hellre nerför än uppför. Allra helst rakt men i alla fall. Bara för att dra någon slags parallell.
Hursomhelst, jag ska inte ösa ur mig en massa deppig skit.

Måste bara tillägga att alla julkort gjorde mig deprimerad. Jag vet inte alls vilka jag ska skicka till. Slutade med att jag plitade ner ungefär fyra julkort själv och så skickade jag typ fyra ihop med syrran. Inte alls många. Jag vet att det har varit fler förra åren. Men just nu orkade jag inte. Det kändes bara jobbigt det där med julkort. Men det är snart jul, om en vecka är det kvällen före julafton och vi sitter uppe länge och myser. Inte som traditionen vill. Då borde vi ha varit med familjen F, men man kan inte få allt. Livet går vidare. Traditioner bryts och nya skapas. Det är sorgligt, men sånt är livet. Inget att gräma sig över. Bara acceptera. Min gräns för acceptans är väldigt hög faktiskt. Jag är som ett paraply, det mesta i alla fall rinner bara av mig. Ganska fort, men som alla vet brukar ju dropparna ligga kvar en liten stund innan de rinner av paraplyet. Så är jag. Det ligger kvar en stund och fräter på ytan och sedan rinner det av. I genomsnitt i alla fall.

Det kommer bli en mysig julhelg, jag vet det. Och nyår, hur den än blir, blir också bra. Det är sånt man måste tro på. Och jag tror det faktiskt. Jag vet redan vad jag ska skriva i vissas nyårssms. Patetiskt. But hey, that's me!

Nightie Nightie boys.

	Hvilken kjendis er du mest lik på? (jenter)
	Mitt resultat: Mischa Barton
	Ta denne quizen på Start.no

My fruit

Take the What Fruit Are You? test by Ellen!

Världens chans

Om jag bara varit några år äldre. Då kunde jag ha fått världens jobb! Jag var ju och jobbade för ett företag nu i höstas och det gick väldigt bra. Det var ju bara några timmar en enda gång. Vi förde över kunduppgifter i ett nytt system ungefär. Hursomhelst, de som jag jobbade för tyckte tydligen att jag gjorde ett bra jobb. För de hade tänkt på mig när VD: n behövde en personlig sekreterare när han åker på inköpsresor världen över! Tyvärr var jag för liten för det jobbet eftersom jag bara är femton och det grämer mig. Tänk vilken chans! Jag menar, det är ändå ingen liten tjänst de ville ge mig! Och jag önskar så att jag hade kunnat få det jobbet, att jag vore lite äldre. Jag vill ju ut och se världen! Jag vill resa och upptäcka och att samtidigt få pengar för det hade ju varit toppen. Just typiskt, men om man har tur kanske det kommer någon mer sådan chans när man blir äldre. Det var grannen som berättat det hela för mig. De är ju bröder. Det som känns bra är ju att de åtminstone kommer ihåg mig. Så vem vet vad som kan hända i framtiden. Pappa säger att det är en bra kontakt att ha.
Jag tycker det är grymt kul att de hade tänkt på mig för ett så pass stort jobb. Ändå hade det varit roligare förstås om jag hade kunnat tacka ja. Jag tror att jag hade trivts med ett sådant jobb. Visst, gymnasiet hade ju fått vänta. Men det hade varit värt det för tänk vilken erfarenhet jag skulle ha fått istället. Sådant tror jag inte att man kan lära sig på gymnasiet.
Just nu är jag föresten inne på att läsa samhäll/språk. Engelska, spanska, franska. Åh, jag älskar språk!

smärtan tär i mig
jag ljuger om jag säger att jag inte är kär i dig

Framtidsvisioner

Det var en helschysst kväll. Mysprat i mängder och mycket skratt. Jag har fått S.M att bete sig som en bitch. Hon påstår att hon umgåtts för mycket med dig nu på sistone. Åt det kan jag väl inte göra så mycket annat än att fnysa och skratta lite rått. Bitchig? Jag? Nja, det känns väl inte riktigt rätt ihop.

Jag mår illa, och känner mig konstig. Förmodligen har jag fått i mig nått gluten. Men hur? Och när? Och vad åt jag i så fall? Ibland blir jag så less på detta, för det mesta är det inte så farligt ändå. Men det är ändå så himla mycket att tänka på. Man kan inte bara ta det som det kommer, utan man måste planera in det här med mat och jag avskyr att behöva säga till och ställa till en massa besvär. Fast som sagt, det brukar gå som smort. Det är vissa tillfällen bara som det känns lite extra jobbigt och omständigt och krångligt och a pain in my ass. Men så är det ju för alla ibland. Antar jag...

Framtid? Vad säger det dig? Om du fokuserar på din framtid, framkallar inre bilder, framtidsvisioner, vad ser du då? En fet bunt med sedlar och en lysande karriär? Eller en fantastisk familj? Eller både och? Eller lever du ensam med hundratjugotvå katter i en liten röd stuga med vita knutar? Eller lever du värsta partylivet i NY med nya flirtar varje vecka? Hur ser det ut? Såklart kan ens framtidsdrömmar ändras flera gånger om, men det är sånt där jag brukar roa mig med att tänka på. Jag pratar mycket om framtiden, löst, tomt prat som jag inte alls menar allvar med. För det mesta. Jag skojar mest om det ämnet och är inte så värst seriös om det hela. Framtiden känns avlägsen. Men jag vet att en familj känns väldigt viktigt för mig. En stor och mysig familj med bra sammanhållning. Att ha en bra familj, det är mitt mål med livet. Att ha lyckats med det, för det kan vara en knepig bit. Jag har ingen dröm om att göra en världsstor karriär. Visst, det skulle vara jättekul att få dansa på stora scener och koreografera världsberömda danser. Men jag har aldrig haft någon kämparglöd, för jag har sällan haft drömmar som varit såpass viktiga. Det är liksom skit sak samma om det slår in eller inte. Egentligen. Säg att det är påväg att hända men att jag blir gravid och bildar familj istället. Det skulle inte vara någon dödsstöt. Allra helst skulle jag nog vilja ha ett bra journalistjobb på en tidning där jag trivs. Det är ett yrke jag gärna skulle ägna mig åt. Och så ägna massor av tid åt en underbar familj. Pälsdjur är väl inte direkt tänkbart tyvärr. Men detta är också bara lösa planer. Det är bäst att ha det så, egentligen ska ens framtid inte vara för utstakad utan det måste finnas utrymme för förändringar. Jag planerar jättemycket, men aldrig fasta planer.
Allas framtidsdrömmar ser olika ut. Den enes dröm är inte mer rätt eller fel än den andras. Det gäller att ha respekt för ens olika drömmar, att inte döma ut hur någon annan skulle vilja leva sitt liv. För det är ju så, vi har inte samma drömmar. Alla vill inte ha samma framtid och det är okej. Det måste få vara okej. Jag tycker det är skönt att se olika vinklar på framtiden. Vem vet hur det verkligen slutar? Hur det än blir, så blir nog allt bra. Men stora ord och löften om framtiden, det är skrämmande saker det.

Sliskvarning

Det var riktigt kul igår. Förutom att en av dem som jag dansade med LUKTADE MIG I HÅRET! Hur skumt var inte det då? Nej, det riktigt lyste sliskvarning omkring honom. Men som sagt, det var en bra grej det hela, dansen alltså. Bandet var asbra! Men bussresan hem var ju döden. Vilket irriterande skratt, om jag hade ett sånt skärande skratt skulle jag aldrig gå ut och jämt ha en kudde i käften. Ett tips till denna någon.
Det kändes tryggt också att vi hade en busschaufför som var så säker på bussen. Det skänkte ro och avkoppling. Jo, jag är så fullt seriös.
Det var en helball kväll.
Hemma åt vi mackor mitt i natten innan vi sov. Imorse väcktes jag av ett onödigt sms. Sedan gick vi upp och käkade och jag har duschat. Snart ska vi åka bort till julmarknaden. Jag känner mig inte så laddad. Men det får funka. Jag ska bara ta på mig ett par strumpor. Men ögonen och huvudet är trötta och värker.

Jag hade sån himla smärta i lungorna igår. Det var riktigt otäckt. Och jag är allergisk mot väldigt mycket.

Jag hade en sån sjuk dröm. Som bara irriterar mig. Jag måste kolla betydelsen.

Toppenbesked NOT

Nu sitter jag här och E och S.M står här i rummet och gör sig pyntade. Liknar lite julgranspynt, skimmer hit och skimmer dit. Glitter och glamour. Själv sitter jag här med håret i en knut och känner mig inte alls bekväm i det som syrran satt på mig för att hon tycker det var fint. Svarta tights, ett svart linne och något brunt schabrak utanpå. Ja, ni hör ju själva hur det låter. Helknasigt. Tänk er då hur det hela ska se ut! Ja, jag ber till Gud. Ah, vi får se hur det hela slutar.
Bussen går inte förrän halvnio kan tilläggas, men de är snart klara. Why? Jaja, då har de gott om tid åt mig sedan. Det känns ju tryggt i alla fall.

Vi ska alltså på dans ikväll. Fun, fun, fun.

Läkaren ringde precis. Fick ett toppenbesked. Verkligen inte. Jag är allergisk mot katter OCH hundar. Det här känns ju apakul.

Sankta Lucia

Lucia idag och jag var skolans Lucia. Gissa vad? Det gick bra. Trots att jag har en enorm skräck för eld. Men det funkade så bra så. Vi kom in sjungandes och jag stod upp hela tiden och log så gott jag kunde. Jag kände mig inte svimfärdig en enda gång. Tummen upp eller nått sånt där för det.
Jag tyckte inte att det kändes som att det gick sådär bra för oss. Men tydligen tyckte åskådarna det. Så jag får väl försöka tro på dem. Jag var väldigt glad hela dagen i skolan. Med mitt stora burriga hår. Efter Luciafirandet åkte jag och en tjej ner till skolan med pappa. På skolan blev det fika och mys i klassrummet med klassen. Idag har jag verkligen känt vilken kanonnia vi är. Första gången faktiskt. Det var så skön stämning mellan alla, så har jag upplevt det i alla fall. Väldigt bra! Sen hade vi rast ett tag och sen så gick vi över till ålderdomshemmet. Därinne blev det riktigt varmt och jag kände mig lite svimfärdig till och från. Det kom otroligt mycket stearin i håret. Men det var ganska kul att pilla bort allt. Sedan gick vi till en annan avdelning och där blev jag nästan ännu mera svimfärdig och när vi gick därifrån så åkte det stearin ner i hårbotten och det brände och var hemskt. Sedan tog jag av mig kronan och det var sista gången den togs av. Rätt skönt faktiskt. Men det var riktigt kul att vara Lucia, det måste medges. De två åren innan mig har mina systrar haft hand om kronan. Men i år var det min tur. Och en av syrrorna kikade på.

Sedan åt vi äcklig mat och sen hade vi svenska. Inte för att vi jobbade aktivt. Inte jag. Vi fick äntligen tillbaka klassikerarbetet och jag blev jätteglad för betyget på den uppgiften. Sedan gick jag ut och pratade betyg med läraren och orden värmde som varm honung blandat med socker. Det var så himla kul att höra!
Vid bussen pratade jag med A.A. Hur skönt som helst faktiskt. Sedan åkte vi hem.

Men just nu känner jag mig mest irriterad och sur. Det kan bero på att jag är hur trött som helst och helt slut i ögonen. Så ja, jag är lite otrevlig. Men det kan vara så ibland antar jag. Hela tiden kan man inte riktigt le mot världen och ibland känns det som att alla försöker fresta på mitt glada humör och nu är jag sur. Så då lyckades ni väl då.

Det är ganska jobbigt att brottas med dessa tankar och känslor.

En dag imorgon också

Imorgon kommer min syster hit! En av dem och det kändes underbart att få hit henne! Vi har också sista övningen inför Lucia. Och jag kan inte sångerna, inte perfekt, inte ens dugligt bra. Aaah, stressad panik! Det måste gå på något sätt ändå. Le stort hjälper kanske inte i detta läget. Shiet.

Det är nog bäst att jag sover nu. Jag känner mig klar, ska bara smörja in ansiktet också, sedan marsch i säng. Alltid blir det för sent. Men jag hann stretcha rumpan, jag har ont där av någon anledning. Vet inte varför.
Jaja. Det är en dag imorgon också.

GODNATT!

I have a black suit - NOT

Idag har varit en rätt schysst dag måste jag nog ändå medge. Fick reda på franskabetyger och det var grymt skönt. Men i bilden väcktes frustration. Det kändes som att hon trodde för mycket om mig, som inte alls stämmer! Och hur ska man kunna leva upp till det där då? Jaja, vi får väl se. Det blir ett annat bekymmer. Nu ska jag bara vara glaaaad! För franskan gick super. Min och V.Bs muntliga del gick strålande. Hon tyckte att vi var jätteduktiga och hon sa att hon blev väldigt imponerad. Sedan fick vi visa hela klassen också. Hmm.

Elevens val var också kul idag. Vi fick börja agera. Men ett stort misstag har begåtts. Jag valde en roll utan solosånger. TRODDE JAG! Som det ser ut just nu fick jag den där rollen, men det är inte säkert än. Hursomhelst, så visade det sig att hon har en solosång. Det kändes rätt intressant. NOT! C sa att det är en ganska fånig låt, så det passar väl mig då. Det är ju bra det i alla fall!
Jag och A.N satt och pratade lite Borat idag på bilden. Tyvärr minns jag inte allt från filmen. Men åh vad jag skrattade när jag såg den. Vi tittade på den hemma hos F.K i hennes underbara säng, den är stor, hög och har jättefint överkast med fina kuddar till. I alla fall, både hon och K.F hade sett den tidigare. Så de skrattade inte lika mycket. Men jag skrattade åt precis ALLT! Hela tiden vred jag mig av skratt, de tjatade på mig att sluta. Men det gick inte. Det är verkligen sjukt skön film som alla, verkligen alla, borde se.

Nu ikväll ska jag förbereda inför Luciaövningen imorgon. Har nog något att ha på mig under, men ska packa och sådär. Se till att det bara är att rycka med sig väskan. Dessutom tänker jag duscha ikväll så slipper jag gå upp tidigt imorgon bitti. Imorse var en sån där morgon då man inte ville kliva upp och tanken på blött kallt hår kändes hemsk. Så jag klev upp, tittade på håret, kände lite och sedan gick jag och la mig igen. Jag orkade inte prioritera det faktiskt. Skönhetssömnen kändes betydligt viktigare just imorse. Och när jag väl klev upp, verkligen i sista sekunden orkade jag inte plocka fram frukost heller, så det blev ett äpple. Men det var ett gott äpple. Det kan jag lova.
Jag ska titta på julkalendern också, såklart! Annars tror jag det är slappt, lite franska behövs göras förstås. Men kanske inte idag? Det får nog bli helgen då jag ägnar mig åt de sista sidorna. Om jag bara tar mig tid så fixar jag de där sista tre sidorna. Jag har börjat på en av dem. Skrivit kanske fyra meningar eller nått sånt. Men en början är alltid en början. Oavsett om det är en seg början eller inte.

Mitt telenorkontantkort har kommit idag också. Men pappas Qtek är ett mysterium att förstå sig på och jag är inte bra på mysterium. Detta kan bli riktigt livat. Jag kommer aldrig att kunna hantera den där telefonen. Men huvudsaken är att jag lär mig ringa bara. Jag måste fylla kontantkortet först också. Det är ju ganska uppenbart dock.

Jag slänger in ett kort från dagen. Jag och R.H


Men nu väntar duschen. Jag kanske passar på att öva på Luciasångerna när det forsande vattnet dränker mina falska toner.

Tre veckor kvar

Det värsta med förhållande på avstånd. Det är såna där dagar då man är myssjuk eller längtar efter en kram eller en puss. Att lyssna på kärlekslåtar underlättar ju inte saken. När man pratar i telefonen så finns det ändå så mycket man vill säga. Men inte genom en lur. För min del cirkulerar allt kring nästa besök. Nästa gång man ses och vad man ska göra för något då.
Och det tar ju på båda två att träffas alltför sällan. Samtidigt som det blir mycket tid över för en massa annat. Påstår man. Men jag skulle gladeligen skita i all den där tiden som blir över för allt annat.
Jag gillar att fundera och drömma över en eventuell framtid. Det gäller alla saker i mina liv, jag försöker jämt föreställa mig framtiden. Och när man tänker på framtiden ser man en såklart ihop med sin nuvarande. Hur deprimerande vore det inte annars?

I alla fall, nästa sommar ska jag flytta. Och som det hela ser ut just nu så kommer jag bo någon mil, typ två kanske ifrån Honom. Tillsammans med min syster, men det är en helt annan historia. Det som känns så mysigt är att liksom helt spontant kunna ta en buss och åka och hälsa på Honom och sova där över natten. Att göra spontana grejer, spontana träffar. För det går inte nu. Jag kan inte vakna på lördagsmorgonen och bara "hmm, undra vad han gör ifall vi kan träffas?" och sedan ta en buss till honom. Det funkar inte så. Tyvärr. Men nästa år, förmodligen.

På tal om nästa år. Det låter avlägset, men det är inte det. Om två veckor är det jul, och som alla vet kommer nyår en vecka efter jul. Därför är det ja, tre veckor till nyår och dagen därpå är det ett nytt år. Och den här dagen är ju i princip slut så då är det typ 3 veckor kvar till ett nytt år. Ganska häftigt va? Nyårslöften måste funderas ut. Fast K.F påstår att jag inte får skaffa något förrän jag fullföljt årets. Usch! Årets nyårslöften är ganska patetiska, det ska erkännas. Men två av dem har typ gått igenom. Men det ena var inte seriöst. Det är det sista kvar då. Men frågan är vad jag ska ha för löften i år? Jag får fundera på detta i dessa tre veckor.

En skön låt - Save the last dance for me med Dolly Parton. Så den kan ni ju alltid ta och lyssna på. Lite go på ett gammalt vis ungefär.

En liten bit av mitt hjärta

En analys på dagen vore kanske på sin plats. Men för att det ska gå rättvist till måste jag börja igårkväll. Först pratade jag med T.H hur länge som helst. Sedan ville E prata en stund så jag ringde henne och då pratade vi typ 2 timmar. Ett riktigt skönt samtal som behövdes, fick ur en hel del. Sånt där som man annars slätar över med ett bra tillsammans med ett leende. Så det kändes skönt. Så det blev sent.
Jag är alltså väldigt trött och när jag gick upp imorse så värkte lungorna och jag har blivit trött hur fort som helst idag. Verkligen inte bra. Så jag klädde mig i myskläder i K.Fs byxor och D.Hs t-shirt. Jag behövde lite energi också så jag tog på mig korset som jag fått av T.H. Sedan bar det av till skolan. Jättetomt på bussen var det, bara för att konstatera faktum.

Skolan började med handledningstid. Som följdes av svenska. Som var ganska segt. Letade reda på fakta om Edgar Degas och skrev ihop texten rätt snabbt sen. Det enda knepiga var väl känslan man får av bilden. Fick ihop någon luddig text ändå. Sedan skrev jag dikter. Hann inte så långt, men den stunden är ändå skön att få.
Sedan rast och då gick jag och F.J till hälsovårdscentralen och jag lämnade in min PEF-dagbok, väldigt långt efter. Sega jag. Det var skönt att vara ute lite även om det är kallt och kall luft är sannerligen inte bra för mig och min kropp.
Inne satt vi och slöa lite och sedan satte vi oss vid ett varmt element och pratade strösaker, bland annat julklappar.

Lunchen var lite halvt sådär som alltid. Ingen överraskning åt något håll. Bara alldeles vanlig. Vi försökte vara kreativa, men det gick inte sådär jättebra faktiskt. Kanske var vi till en liten hjälp i alla fall?
Jag råkade krocka med en liten unge. Obetänksamt av mig. Sedan hade vi rast och sen engelska. Konstigt läxförhör och sen läste vi texter och ibland kan jag bara inte tala engelska. Vi var ganska jävliga, vi har blivit ofokuserade, okoncentrerade och babbliga på sistone. Nej, 9a behöver verkligen jullov där är då ett som är säkert. Ett långt ett. Synd att det inte är längre!
Och så idrott. Men jag valde att inte vara med, för de har gjort ont och jag har tagit ett blås, men det har väl inte hjälpt något direkt. Vet inte om det är för att jag är så trött kanske? Aja, jag får försöka somna tidigt ikväll. Lycka till med det!

Jag och L.E satt och tittade på när resten av tjejerna var duktiga i bassängen. Det är både skönt och inte att sitta därinne. Man blir lite konstig i huvudet, men samtidigt är det varm luft. Vilket är bra!
Sedan So-prov. Jag avskyr våra prov i So! Varför kan vi inte någon gång få ha ett traditionellt enkelt prov med vanliga frågor? Varför? Så man slipper vara kreativ och 50 min är alldeles för lite tid för att få till något vettigt. Jag kan bara hålla tummarna och det orkar man ju inte göra i en evighet.
Vi fick tillbaka franskaprovet och jag är kanon. Precis över gränsen och det känns toppen! Så det borde jag nog fira lite. Men hur?

Bussresan hem var mysig när bussen väl behagat anlända. Hemma låg Cosmo och väntade på mig. Ljuvligt, är lite längre än i mitten. Jag åt mackor också och drack varm oboy. Jag ska nog titta på julkalendern tror jag. Idag kanske jag tittar på teven. Aja, jag får se hur jag gör. Kanske att jag är duktig och går igenom matten en gång, bara kikar över. För vi har ju prov imorgon. Det kanske skulle underlätta? Annars är det slappt. Det känns som att det börjar bli ganska lugnt nu ändå.

En jättemysig låt är En dans på rosor.

En liten bit av mitt hjärta.
En liten bit skulle kunna tillhöra dig.
Vill du ha den?
Den lilla biten av mitt hjärta?
(Denna lilla bit är allt jag kan ge)

Parantesen är för att jag funderar på att slopa sista meningen för den känns inte så himla... clever.

The cold and dark fear
is all around
You stumble in the pain
You creep on dirty floors
You try so hard to hide
Hide behind a cute mask
You got a scar in your heart
But the world doesn't see it
They don't see how she always try
and try and always fall

Jag har långtråkigt och en massa tid att slå ihjäl. Så detta inlägget kanske blir sjukt desperat efter ett skratt från min sida.

Jag börjar med en mening som sjungs i en låt som heter något. Kommer inte ihåg vad. Det är svensk hiphop, fick den från en kille en gång i tiden när han betett sig dåligt. Låten är ganska kass och det allra sämsta är när någon av dem säger:
Du gav mig alltid hopp, så du måste varit min studsmatta. Hur sjuk är inte den meningen? Patetisk.

Några roliga ord:
Smuck.
HappyFace.
Kastrull.
Daggmask.
Längdutvidgningskoefficienten.
Potatisgris.
Tes.


Jag har inte ens fantasi nog för att komma på fler roliga ord. I alla fall, om någon annan har tråkigt så är ett bra tips att upprepa meningen "Du är ett smuck" sisådär femton gånger efter varandra. Eller ta vilket ord som helst och säg det typ hundra gånger, för till slut låter alla ord som att någon sinnesförvirrad psyksjuk gubbe har kommit på dem.

Jag har sett Love Actually nu. Började inatt, men blev störd av T.H när han kommit hem från krogen så då såg jag klart förut idag. Den filmen är julig och sjukt mysig. Den handlar verkligen om olika sorters kärlek rakt igenom. Så det kan ju inte vara annat än en underbar film? Eller hur?
Denna helgen har varit ganska seg, mycket plugg och mycket telefon. Jag har sovit länge och tittat på julkalendern och Svensson Svensson. Ändå ganska skönt att tiden har segat sig fram. På något oförklarligt sätt.

Nu ska A.N få spö på alfapet!

Dagens konstverk:

Happy as a girl can be

HAPPY AS A GIRL CAN BE!

Det är jag just nu. För biljetterna till Göteborg är bokade. Fjärde januari sticker jag och K.F till Göteborg. Dit F redan anlänt och där träffar vi även A.B. Kan det bli bättre? Jag känner ett lyckorus i hela kroppen. Det är såhär livet ska kännas. Uppstelt och lyckligt. Jag känner för att hoppa omkring, skutta och sjunga glada sånger. Ändå låter det hela så simpelt, en tripp till Göteborg. Men ingen förstår nog möjligheterna med det hela. Dels har jag inte träffat A.B sen hmm, syrrans konfirmation och det är evigheter sedan. Såklart hade jag velat ha mer tid med henne. Men man får nöja sig med det man får. Och det räcker gott och väl.
Det kan inte bli annat än underbart! Bara goa människor i en go stad och jag mitt bland allt detta.
Jag tror jag fick en energikick just nu. Nej, lycka kan beskrivas med dessa människor. Jag saknar lite ord faktiskt. Vet inte riktigt hur man ska klä dessa känslor i ord. Kanske meningslöst att försöka?
Jag har något att se fram emot, något som gör dagarna kortare och världen lite ljusare.

Såhär kan det kanske beskrivas. För man får samma känsla som om det är sommar, så detta ordet passar nog bra:
Sol.

Åh, jullovet kommer bli fantastiskt och stor del av tacket kommer att gå till dessa kalaspinglor! <3

SolSolSol

Bara för att A.B ska le när hon läser detta, "Men ditt smuck".

Varför ska alla sova?

Varför ska alla sova? Jag har ingen lust att sova. Jag sitter här och lyssnar på musik och mår illa. Det känns konstigt i magen. Jag borde nog gå och ta en tablett. Så kanske det känns lite bättre sen förhoppningsvis. I alla fall, varför ska alla sova? Varför kan ingen sitta och prata om djupa saker med mig? Jag känner verkligen för det. Att ha en djup konversation med någon. Men alla sover ju!
Jag har precis kikat på Svensson Svensson. Jag kom på när jag borstade tänderna att jag har ju Dvd:n häruppe så jag kan ju kika på någon film. Eller så kanske jag borde sova och vara lika tråkig som resten av världen, men jag har verkligen ingen lust med det. Jag funderar på att börja kika på Love Actually, jag har ju varit sugen på att titta på den ett tag nu. Så det är möjligt att det blir den.

Men egentligen känner jag bara för att göra något kul. Sitta och umgås med några. Antingen sitta och skratta eller så sitta och ha ett djupt samtal. När jag och J.N sov med varandra för länge sen var det alltid på nätterna då vi satt och pratade om precis allting. Vi brukade sova i vardagsrummet, vara uppe länge och bara prata. Jag saknar såna där stunder. Jag hade behövt en sån stund nu. Förhoppningsvis kommer jag att få såna stunder nästa år. När jag flyttar hemifrån. Jag hoppas verkligen att allt blir som jag vill ha det. Men drömmar har en förmåga att förbli drömmar.

Aja, jag får hitta på något att göra. Men det blir nog inte att dejta kudden i alla fall. Det verkar föga troligt.

Fröken Duktig

Man känner sig väldigt duktig när man spenderat lång tid på skolarbete. Jag vet inte hur lång tid jag satt, över en timma i alla fall. Men på den tiden jobbade jag effektivt. Jag läste igenom alla fyra religionerna och gjorde klart frågorna. Fast ska ta och titta över anteckningarna sedan också. Sen gjorde jag matteläxorna, har bara en tia kvar och ett tal som jag inte orkade tänka vidare på. Jag har jobbat vidare i franskahäftet som ska vara klar innan terminens slut. Men har tre sidor kvar. Så det kanske vi tar itu med nästa vecka. Men det är segt när man måste slå i lexikon och tänka efter. Finns nog en hel del att rätta till, men jag kanske inte orkar det. Aja, vi får se. Jag har också övat engelskaglosorna. De kommer att gå kanon. Som tur är har jag väldigt lätt för att öva in glosor, speciellt engelska. Det är jag väldigt tacksam för.
Jag ska plugga lite mer senare eller imorgon. So:n måste jag ta itu med lite mer idag. Och så kanske jag får offra lite tid av rasten på måndag och gå igenom igen.

Sedan dammsög jag rummet. Det behövdes och jag har rensat klädhögen på stolen. Lite åkt tillbaka in i garderoben igen men det mesta slängdes i tvättkorgen. Så jag känner mig värd att sitta och vila en stund. För trött, det är jag faktiskt. Sömnen inatt var inte så bra.

När jag åt frukost avslutades den med en lussekatt. Är det förresten bara jag som läst att saffran är rekorddyrt i år? Därför ska man verkligen njuta av lussekatterna. För mig är det dock aningen svårt att verkligen njuta eftersom mina är glutenfria, men de är goda ändå. Fast självklart slår de inte riktiga lussekatter. Och till det provsmakade vi varsin kokostopp. Jag älskar kokostoppar och speciellt de här! För mamma har lagt i vita chokladbitar och det blir jättebra ihop. Så där satt jag och njöt och önskade att jag hade fått proppa i mig allihopa. Jag lovar, det hade verkligen inte varit något problem. Så nu längtar jag verkligen till jul.

Jag längtar tills det är dags att baka julgodis. Jag ska såklart göra mina specialare som är en dröm för chokladälskare. Man skulle kunna säga att jag lever ut mina drömmar i det där godiset. Och sen gör man knäck, wienernougat, ischoklad, mintkyssar, marsipangodis och fudge. Det är väl ungefär det hela. Förra året gjorde F daim också. Ja, vi får se vad det blir för spännande i år.
Julen känns mysig i alla fall. Mina julklappar är ju klara så jag är verkligen redo för jul nu. Jag har köpt till dem jag ska fira jul med och jag tycker det räcker. Jag är inte den typen som strör paket omkring mig. Utan jag ger nog hellre lite finare saker till dem jag ger till än att strö massa billig skit omkring mig för man är ju inte gjord av pengar. Syrrorna känns ju absolut viktigast och i år toppar även T.H den listan såklart.

Jag måste översätta instruktionerna snart också. Bara tiden infinner sig.

Korkskallar

Det är förjävligt när lärarna lägger prov på måndagar. Då har man inget annat val än att plugga hela helgen. Det är bättre att lägga ett prov i slutet av veckan. För då kanske det räcker om man pluggar lite till det varenda dag hela veckan istället för att sitta på en enda helg. Jag kanske borde jobbat hårdare med SO:n innan, men jag trodde ju att jag skulle vara med på diskussionen. Hoppas att det räcker med boken bara. Jag får hålla mig till Islam mest och utgå från den religionen och försöka ha med så mycket egna tankar och eget tyckande som det bara går. Bara de inte är så korkskallade som förra gången då vi bara fick en timma på oss. Det är alldeles för lite för ett SO-prov om man ska hinna få med alla sina åsikter. Då krävs det tid till att utveckla dem. I alla fall om man vill få ett bra resultat. Men det verkar inte de ha fattat riktigt.

Jaja, jag har tittat på dagens julkalenderavsnitt i alla fall. Det är väl det viktigaste som händer om dagarna nuförtiden tror jag. Det är en mysig kalender faktiskt och alla borde skämmas som inte sett något avsnitt eller inte så många. Att se julkalendern värnar om en svensk tradition. Även om de var mycket bättre när man var liten. Inte bara för att man var liten utan för att de var bättre skrivna och roligare. Mer fantasifulla, Mysteriet på Greveholv och Pelle Svanslös, Julens Hjältar och Dieselråttor och Sjömansmöss. Det var lite ovanligt också.

Nej, om man skulle ner och stoppa något i magen. Inte för att jag har någon direkt lust, men något måste man ju fördriva tiden med. Sedan är det nog bäst att jag sätter mig ner och pluggar!! För min egen skull förstås. Så att jag kommer härifrån. Ska nog gå till Syon på tisdag också, om jag hinner dit då. Hoppas på det, måste kolla upp lite saker.
Ikväll är det någon sångtävling för barn i Europa. Oj vad förvånande att tredje systern Sandén är med. De dyker ju upp överallt nuförtiden och sjunger. Det måste ha skett något mirakel vid tillverkningen.

Hursomhelst, efter en jobbig natt så är det skönt att dricka en kopp varm oboy och det är precis vad jag tänker göra. Och kanske, men bara kanske, så nallar jag lite av julgodisblockchokladen. Jag vet att jag borde låta bli, men om jag ska plugga kanske jag behöver uppmuntring. Jag kan ju i alla fall inbilla mig själv det för jag vet ju att jag kommer inte att plugga särskilt hårt. Men jag skulle bli stolt över mig om jag kunde det. Så ingen dator förrän allt är igenomläst, förutom möjligtvis en liten paus och inget tvtittande. Nej, råplugg! Om jag nu fattar vad det innebär. Får be mamma att tejpa fast mig vid en stol och ha en liten pekpinne som jag kan vända blad med.

TJO!

Livet

Livet är svårt att leva.
Det är därför ingen tar sig ur det levande.

Puckat folk på teven

Precis som de flesta andra normala svenskar så har jag spenderat kvällen framför teven. Lite julkalender, postkodmiljonären och såklart Idolfinalen. Det sistnämnda har bara en solklar vinnare.
Hursomhelst, det har varit mysigt. Jag pyntade farsans tårta med neverstops och röd pyntgelé. Nu är jag ingen konstnär, långt därifrån, men det blev ganska fint ändå på något knasigt vis. Och så njöt vi av tacos. Smarrigt värre!
Det låter toppen. Men jag blir så irriterad när jag slår på teven. Det finns så mycket puckat folk på teven.

Postkodmiljonären. HERREGUD! Det var någon blond norrlandsbrutta som sitter där och så måste hon först redogöra för varför det inte är någon av de tre felaktiga alternativen innan hon förklarar varför det är det rätta. Även fast det är så uppenbara frågor! Sånt stör mig, tar bara en massa tid. Svara istället så att du fort kommer därifrån. Äh, sånt där retar gallfeber på stackars lilla mig som bara försöker koppla av i fåtöljen. Men det är ju stört omöjligt när såna som hon får vara med på teve! Konstigt till tusen.

Marie i Idol! Åh, jag får kväljningar när jag ser henne. Visst, hon sjunger inte falskt och säkerligen bra. Men nej, jag tycker inte att det låter bra. Hon berör mig inte. Vill vi att hon ska vinna? Är det så våran Idol ska vara? Nej tack! Äh, jag kan bara inte titta eller lyssna på henne. Hon försöker vara så perfekt och tuttinuttig, men nej, jag köper det bara inte. Om hon vinner är det KATASTROF! Amanda är så solklar som vinnare. Amanda har grym utstrålning, hon har det där extra och är inte som alla andra. Hon berör och hon är fantastisk på scen! Marie har tagit Daniels plats och hon är ingen bra ersättare.

En lugn helg går mig till mötes och den känns ganska tråkig faktiskt. Mycket plugg till Soprovet. Som lär gå skit för jag har bara boken och alla andra har anteckningarna. Men fan, jag klarar detta ändå. Får försöka hinna med något kul också, förstås. Det är viktigt att roa sig på helgerna. Men det finns inga planer riktigt faktiskt. Men nästa helg, FURAN HERE WE COME!

Olika synvinklar

Om man ändå tänkte efter mer i förväg. Då hade det nog inte blivit sådär. Jag känner mig less och frustrerad på mig själv. Och nu efteråt tycker jag att jag handlade respektlöst, även om jag inte insåg det då. Samtidigt som det låg mycket oro och rädsla i det hela. Varför kunde jag inte fokusera på annat istället för att gräva fram och sen få veta? Det kändes ungefär som när man tjuvkikar på sina julklappar fast man inte får, eller när man nallar från de nybakta bullarna som kvällens gäster ska få. Ungefär som att dra med fingret i grädden på en tårta. Hemskt. Det kändes hemskt efteråt. Jag kände verkligen att jag bestigit en plats där jag inte hade någon som helst rätt att vara. Så jag skäms.

Grejen är att vi ser saker ur olika synvinklar. Vilket förstås är bra, annars vore det en väldigt enkelspårig värld vi lever i. Det som däremot inte är bra är att det lätt blir fel då också. För att man saknar förståelse. Jag kan förstå hur du tänker och att det inte känns bra. Men man måste kunna prata om allt, även om det inte är vackert. Jag önskar att jag inte tjatat.
Och den hela situationen uppstod ur rädsla, det är så jag upplever det i alla fall.

När jag egentligen inte mår toppen, såklart är det då man på något sätt är gladast. Man tränger undan allt, är rolig och skämtar. Det är också då jag blir klängig. Jag sitter och nyps och petar och pillar. Jag drar i tröjärmar och petar med fötterna under bordet. Som för att föra över lite av det hela till nästa person i ledet. För att dela lite grann.
Idag var jag klängig. Nyptes mest hela dan. Jag var också glad och framåt. Det var en bra dag, trots två prov och massa. På tal om dagen så måste jag bara försöka få fram min åsikt och det är att det är så himla omoget att kasta snöbollar på dem som inte ens vill ha dem på sig. Kasta på varandra, ni som vill kasta. Men se för fan till att träffa er också och inte någon annan som inte vill ha en boll på sig. Det är respektlöst av er att kasta snöbollar hit och dit. Men förhoppningsvis mognar ni också någon gång. Men det finns dem som enligt mig saknar allt hopp för att en dag bli en mogen och ansvarsfull människa. På något sätt tycker jag säkert lite synd om dig, för du har varit en bra människa. Åtminstone bättre än vad du är nu. Eller så har du alltid varit sådär störd. Bara att jag kanske har förändrats?

Den här veckan har fått mig att inse en sak som för mig är stort. Nog har jag vetat om Dens betydelse i mitt liv. Men den här veckan har det slagit mig hur sjukt bra jag mår med en viss person.

Jag vill säga förlåt, men det räcker inte på långa vägar. Förlåt

Danish - le igen

Danish - le igen

Bejbie jag kan se hur du gråter fast dina ögon e torra
Jag ber till gud och jag tackar han för han gör så du orkar
Och jag kan se hur själen din lider i tvivel försöker
Att upprätthålla det vi har och nå det livet du söker
Och varje morgon vaknar du med rädslan i magen
Den rädslan för att inte ha mig kvar i slutet av dagen
Så du ringer mig oavbrutet för du tycker min röst
Ger lite plåster på såren men inte mycket till tröst
När jag e stressad i telefonen helt ointresserad
Av vad du har att berätta och säger nog inte mera
Än att jag måste gå hinner inte har inte tid
Och ger dig inga tecken på att jag vill ha dig kvar i mitt liv
Men älskling lyssna nu och lita på mig
Har aldrig velat släppa dig sen första dagen jag såg dig
Och vi ska kämpa tillsammans för meningen
Du e mitt allt så snälla låt mig se dig le igen


Jag vill se dig le igen
Jag vill se dig le igen
För jag ser gråten i din själ
Som väntar på att brista ut
Men snälla låt mig se dig le bejbie
Ooh jag älskar dig så mycket
Ta min hand och lita på
Att det ordnar sig


Det finns ingen ursäkt för hur jag beter mig ibland
Jag e så självisk jag vet det men älskling ge mig din hand
Låt mig se dig le lite grand jag lovar och menar det här
Har börjat förstå vad jag gör och vill inte leva såhär
Du förtjänar så mycket mer efter allt du gjort för mig
I vått och torrt när jag vart nere har du trott på mig
Under alla nätter jag gråtit mig genom ångestattacker
Så har du torkat mina tårar och sagt att det kommer ordna sig
Och det kändes bättre då
Men en natt fick du ändå slå 112
Och följde med mig in till akuten och vänta i timmar
Du e värd hela världen för hur du kämpat i dimman
Alltid stått vid min sida och funnits där när jag behöver
Men ändå glömmer jag bort det sedan när det gått över
Och sviker dig om igen och det e på mig det är fel
Men det finns bara 1 och det e med dig jag blir hel


Jag vill se dig le igen
Jag vill se dig le igen
För jag ser gråten i din själ
Som väntar på att brista ut
Men snälla låt mig se dig le bejbie
Ooh jag älskar dig så mycket
Ta min hand och lita på
Att det ordnar sig


Du måste tro vad jag säger nu jag e ärlig jag vet
Hur jag kan bete mig som skit det e förjävligt och det
Måste få ett slut fort innan du bryter ihop
Jag vill försöka förändra för jag har hört dina rop
Som jag tidigare bara skitit i och tystat ner
Då mina svar har varit pallar inte lyssna mer
Men bejbe du vet ja du vet hur jag mår
Och du vet också vad jag gått igenom nu under ett år
Fram och tillbaka till psyket för att få prata ut
Om att jag inte kännt nån mening när allt snart e slut
Men det börjar bli bättre nu och du e den att tacka
Som fått mig upp på fötter igen för och tända facklan
Det var därför jag aldrig rörde tabletterna som dem gav mig
Jag visste jag kunde klara vad som helst bara jag har dig
Så förlåt mig för all skit som du fått ta
Kom ihåg så länge du älskar mig e det du och jag


Jag vill se dig le igen
Jag vill se dig le igen
För jag ser gråten i din själ
Som väntar på att brista ut
Men snälla låt mig se dig le bejbie
Ooh jag älskar dig så mycket
Ta min hand och lita på
Att det ordnar sig

Jag vill se dig le igen
Jag vill se dig le igen
För jag ser gråten i din själ
Som väntar på att brista ut
Men snälla låt mig se dig le bejbie
Ooh jag älskar dig så mycket
Ta min hand och lita på
Att det ordnar sig

Dole

Dole - Jag blöder kärlek

när du lämnade mig
rev du upp ett sår i mig
se mig blöda kärlek
Jag blöder kärlek

sen den dan du försvann
förvandlades allt till kaos
se mig blöda kärlek
jag blöder kärlek


se jag tänker
ihopsjunken i täcket
har inte rört en min
sen lampan släcktes

funderar
på det som berör mig mest
och frågar gud
är detta ännu ett test?

jag gråter
så jag frågar mig själv
är det glädjetårar?
eller skriker min själ?

är det mitt blod som rinner nerför armen?
eller kärlekens färg som färgar mig röd

av bara tanken att gå med dig på stranden
får mitt inre att brinna upp i takt med tiden

det är en dröm att få hålla dig i handen "ha"
jag vill spenderara varje dag med dig tills dagen jag dör

och var dag vi är isär gör det ont "gör det ont"
när jag inte hör din röst blir jag tom "blir jag tom"
ty jag lider av kärlekens hårda kval
ända sen den dan...


när du lämnade mig
rev du upp ett sår i mig
se mig blöda kärlek
Jag blöder kärlek

sen den dan du försvann
förvandlades allt till kaos
se mig blöda kärlek
jag blöder kärlek


alla dagar är långa
men nätterna längre
jag drömmer mardrömmar
när jag somnar på kvällen

mörkret
äter upp mig innifrån
det som började lätt
har blivit jävligt svårt

Jag känner
rädslan inom mig växer
du fanns sen försvann du
o nu vill jag ha mer

se jag älskar
att leva på gränsen
men nu faller jag ner

utan chans att landa
handlöst faller jag
men ser du mig våndas

"nej"

du ser mig sväva i vinden
med gråten i halsen
ser du mig slåss mot tiden
för framtiden

o med tårar på kinden
ler jag mot vinden
gläds av tanken på att snart få ha dig bredvid mig

baby var du än befinner dig
finns du alltid här i mitt inre


när du lämnade mig
rev du upp ett sår i mig
se mig blöda kärlek
Jag blöder kärlek

sen den dan du försvann
förvandlades allt till kaos
se mig blöda kärlek
jag blöder kärlek


när du lämnade mig
rev du upp ett sår i mig

sen den dan du försvann
förvandlades allt till kaos


när du lämnade mig
rev du upp ett sår i mig
se mig blöda kärlek
Jag blöder kärlek

sen den dan du försvann
förvandlades allt till kaos
se mig blöda kärlek
jag blöder kärlek

Långtråkigt

Nu sitter jag här och lyssnar på musik. Mer från frizon, men dessa vet jag ungefär vilka det är i alla fall. Folk från Skövde.
Jag är förkyld och A.N berättade precis att vi förlorade trippelbollen och allvarligt talat så var det väl inte så oväntat. Men tydligen hade vi ändå vunnit fotboll och bandy. Så det måste ha gått åt helvete på volleyn. Hursomhelst, livet går vidare.

Saiva klev mig på huvudet imorse och var jobbig på alla sätt man kan tänka sig. Så till slut pallade jag inte mer och klev upp. Fick ta ut alla hundarna. Sedan har det väl inte hänt så mycket direkt. Det är så himla långtråkigt. Jag får nog sätta mig och plugga lite eller något. Inte för att det är så himla happy face, men det är något att göra i alla fall. Jag kan ju sitta och skriva, men inspirationen infinner sig inte riktigt idag.

Magen bränns. Jag var helt skakis när jag skrev ord på alfapetbrädet förut. Det är ett ganska bra tidsfördriv, men det är svårt att hitta på meningar eller bra ord. Så jag gav upp.

Låg och pratade med T.H jättelänge igår. Det var mysigt. Det är lugnande att lyssna till hans röst.

Om jag skulle gå och titta ifall tvätten har tvättats klar nu. Jag lovade mamma att hänga upp den. Senare idag ska jag duscha också. Och kanske tvätta lite mer, om jag hittar nått bra att tvätta. Kan ju ta med min tvätt och slänga i tvättkorgen därnere i alla fall. Hundarna ska ju ut lite mer också och det vore bra om jag kunde få Asta att äta lite mer. Men det är troligtvis omöjligt. Jag får ju inte ens ut henne i köket. Men innan jag går härifrån måste jag lyssna på jag blöder kärlek en gång till. För den är så himla bra! Den är deprimerande, som de flesta låtar brukar vara. Ofta är svensk hiphop så amatörmässig med likadana texter och melodier som de snott från andra. Men den här är unik, underbar. Man blir glad när man hittar såna låtar. Den här och så Le igen. Då återfår man tron på det svenska folket.

Personlig rekord

Jag spöade A.A på bejeweled eller hur det stavas förut så att det bara visslade om det. Han skulle aldrig erkänna det, men sanningen är faktiskt sådan. Han påstår att han nollställde sin poäng. Ja, han började väl på en ny omgång eller nått? Hursomhelst, han lämnade och jag spelade klart min sista omgång och kom upp i 14 805 poäng. Jag tror nästan att det är personligt rekord faktiskt? Kan ju knappast ha fått högre förut, inte särskilt troligt.
Jag har nog blivit spelberoende de senaste dagarna. Hur ska det gå imorgon? När jag är ensam hela dagen, inte en enda själ att spela spel med. Blip kommer att bli min räddning. Det är då ett som är säkert.

Jag ska plugga som en liten mört imorgon. Biologi och franska tills jag spyr. Jag är medveten om att de senaste bloggarna bara följer mitt spelberoende och mitt pluggande. Men på fredag är det två prov mindre att skriva om i alla fall.

Mina fingrar är ett slags mysterium. De är grymt fula faktiskt. Fuck you-fingret eller heter det långfingret? Hursomhelst, alla vet ju vad jag menar för finger. Det fula fingret. Det fingret är jättesnett och de två närmsta fingrarna böjer sig mot det från varje sida. Lillfingrarna sticker gärna iväg utåt sidorna eller upp i luften eller något. Tummen är kort och knubbig.
Jag måste erkänna en sanning om lillfingrarna, de tycker om att sticka ut när man dricker. Sådär som på den där reklamen, fingret älskling. Det är mitt lillfinger i ett nötskal. Det kan hända utan att jag tänker på det. Vilket M.B påpekade så sött förra sommaren.

Jag måste i alla fall börja spara ut naglarna igen och försöka skaffa ett blodrött nagellack snart. Det är ju så härligt. Men i stan i måndags hittade jag aldrig den där rätta färgen till ett rimligt pris. Men jag ger inte upp, åh nej, verkligen inte.

Nu skickar K.F en låt av Per Gessle. Någon gammal poetisk låt. Spännande.

Nej, GOD NATT SVERIGE!

Jag blöder kärlek

När du lämnade mig
Rev du upp ett sår i mig
Se mig blöda kärlek
Jag blöder kärlek
Sen den dan du försvann
Förvandlades allt till kaos
Se mig blöda kärlek
Jag blöder kärlek

Jättefin låt som jag hittade på frizon förut. Är helt galen i din! Jag laddade ner för fulla muggar och några är väl okej, men detta är lugnt den bästa!

I smaken känner jag hur Côte D'ors mjölkchoklad smakar. Den är väldigt speciell i smaken, den smakar ju choklad men lite baconkänsla över det hela. Den smaken har jag i munnen. Vilket får mig att tänka på Spanienresan. Det var helt fantastiskt! Från första sekunden blev jag kär. Vi hann inte åka många mil förrän jag bestämde mig för att jag måste bo i Spanien några år när jag blir äldre. I alla fall spendera somrarna där. Det var en fantastisk vecka där, verkligen. Önskar att jag kunde återvända dit. Jag glömde bort bekymmer och allt var verkligen toppen. Man åt ute mest hela tiden och klädde upp sig och slappade nere vid poolen eller vid havet i bikini. Vi hoppade i vågorna och sprang i den brännheta sanden. Vi försökte gömma oss från de värsta snuskona och vi åt god glass. Ta mig tillbaka, på något sätt. Om några år kan jag återvända dit med systrarna. Bara vi den gången.

Jag ska snart plugga lite. Lite biologi kanske, mamma sa att hon kunde förhöra mig senare. Och franska behövs ju med. Jag spelade alfapet mot mamma förut och hon vann överlägset med sisådär hundra poäng och vi godkände desperta försök till riktiga ord. Vi var trötta. Jag vann på KändisTP i alla fall. Jag undrar om inte den mest värdelösa frågan är "Vad är Jared Letos favoritdryck?". Den är kass, men jag kan svaret faktiskt. Så det gör väl mig ännu kassare då kanske.

Skumt, men jag får väl hålla vakt. Det finns ett mönster och skummisar återvänder alltid till brottsplatsen. Inte sant?

Jag gjorde ett test och jag skulle gifta mig när jag var 24½ år. Det kanske är rätt lagom, det tycker nog jag i alla fall. Mamma gifte sig när hon var 25. Så det blir ju ganska likt. Egentligen vill jag gifta mig tidigare, men det är bara för att jag är så inne på det här med att fira Guldbröllop. Det är något jag verkligen vill göra. Hur mysigt är det inte? Att ha varit gift i femtio år! Fast då vill man ju ha varit med om femtio lyckliga år. Eller hur? Aldrig stanna i ett hemskt äktenskap för att fira guldbröllop. Riktigt så desperat är jag nog ändå inte. Jag hoppas i alla fall att jag aldrig kommer att bli så dum i huvudet.

Lungorna gör ont och blicken känns dimmig, helt borta i huvudet. Eller som K sa igår, slut i luvan. Igår var en sån himla bra dag. Vi hade en jätterolig idrottslektion. Särskilt på volleyn.

Inbillning

Om man hoppar av ett dåligt förhållande på vägen kan man alltid inbilla sig att det blivit bra i slutet.
Men om man följer ett dåligt förhållande till slutet kan man aldrig inbilla sig att slutet var bra.

KändisTP och äggröra

Stundvis är jag helt konstig och illamående i hela kroppen. Absolut inte rätt tid att börja känna sig krasslig. Fram till på tisdag har vi fyra prov. Jag borde verkligen gå till skolan och jag får lite ångest över att jag inte är där. Men samtidigt så orkar jag inte heller just nu. Jag kände mig helt borta i huvudet förut.
Får se om jag går imorgon, eller om jag blir hemma då med. Men på fredag måste jag helt enkelt vara tillbaka i alla fall och göra proven för jag tänker inte ha dem hängandes över mig längre än nödvändigt. Nej, det där vill jag helst ha överstökat.

Sitter och skriver med E på msn just nu.
Jag spelade alfapet förut och jag vann. Pappa och jag spelade KändisTP medan vi åt äggröra, han vann tyvärr för han fick frågor han kunde. Jag förlorade med ett enda kort faktiskt. Fast han påstår att jag bara fick enkla frågor. Absolut inte.
Om jag inte känt mig krasslig nu kunde jag ha fått följa med honom till Uppsala och det hade varit flott. Bo på hotell, käka hotellfrukost och bara relaxa. Sitta med på deras möte och lyssna lite om GROT. Visserligen mycket bilåkande men det är sak samma. Jag kunde ha pluggat till proven i bilen och haft det asgött. Men det får bli en annan gång istället. Är ju inte bra om jag flänger omkring dit ner och blir assjuk därnere. Det är bättre jag är hemma med mamma och spelar KändisTP och alfapet. Eller något liknande. Dricker varm choklad. Jag är sugen på att Se Love Actually just nu, för den är ju så mysig. Tittade på lite klipp alldeles nyss och därav kommer suget.

Jag känner mig rastlös, det bästa är väl egentligen att sätta sig och plugga lite. Det finns ju massor att göra, så jag tror att jag får ta tag i lite sånt. Det stör mig lite på alla lektioner jag missade som mycket rörde proven. Syslöjden, det vore kul att bli klar med mitt nattlinne snart. Franskan, öva inför provet och bli mer säker. Biologin, göra klart inför provet och matten räkna undan så man slipper ta något i helgen eftersom vi har prov i det på tisdag. Så det var väldigt vettiga lektioner jag missade idag. Men jag får försöka jobba lite nu istället.

Jag längtar så till nästa år då jag flyttar härifrån. Om det blir Skara lovade J att hjälpa mig med inflyttningen. Bussigt. Men vem vet var jag hamnar? Jag tror det skulle bli bra där. Önskar bara att någon kunde vara lite mer positiv rörande det hela. Men om det blir så kanske positiviteten dyker upp i samband med flytten. Who knows?

A.B är världens bästa!

Halt och spya

Skola. Pest och pina. Digerdöden och kolera. Halt och spya. Spindlar och kryp. Hemskt! Det är jobbigt, så mycket och när det blir för mycket. Tro inte att jag vill ta tag i det då, nej, då vill jag hellre göra något annat. Som att spela KändisTP med morsan eller alfapet på internet med T. Ja, vad som helst i princip. Men inte sätta mig ner och plugga. Jag vill spy över franskaböckerna, jag vill kasta biologin i väggen och glömma allt om världsreligioner. Jag vill vara fri! Inte behöva känna detta måstet att ta itu med skolarbete. Jag orkar inte och lusten saknas. Jag vill... något helt annat. Ta ett break, springa långt härifrån. Komma tillbaka? Tja, kanske, kanske, kanske. Men tveksamt, oja, så väldigt tveksamt.
Imorgon blir det tidigt dag. Tidigt skola. Tidigt allt. Sent säng. Så känns det. Plugga järnet däremellan. Det är vad man borde göra, men det kommer inte att bli så. Imorgon kommer det att slappas. Precis som annars. Se på julkalendern och låta tiden slippra iväg som sand mellan fingrarna. Som om man inte alls hade häcken full av äckliga läxor och plugg inför prov.
Ändå känner jag mig inte nervös, jag kommer klara G på allting. Jag vet det, det är en sån trygghet med att vara mig. Att jag brukar på något sätt klara det mesta. Inte för att jag verkligen sliter asset av mig, utan för att jag brukar ha flyt. Jag brukar fixa det på något sätt. Så får hoppas att jag bara flyter med och att allt går som jordgubbssylt.

Jag blev tagen och tänker än på det. Dina tårar. Aldrig sett något liknande. Ett hugg i själen eller något sånt. Kanske var det hjärtat? Fann inte de rätta orden, that's for sure. Men jag förstod så väl, så himla väl. Jag vet precis hur det är. Inte tomma ord här inte. Nej, jag vet verkligen.

Jag har faktiskt fastnat för låten Tu m'as promis. Den är ändå fin på något sätt. Du lovade mig och jag trodde dig. Fint, sorgligt, vackert. Jag älskar olycklig kärlek. På ett sätt. Ibland förstör den allt.

Jag har nog blivit en gambler. För nu ska jag in på blip och försöka hitta lite alfapetmotstånd. Det är svårare där än i verkligheten. Jag klådde mamma med fem poäng förut, lite smått stolt. Jag fick till flera ord med x i. Bra, bra! Så det får nog bli en omgång, sedan ska jag ner och göra iordning mig. Kanske ringa T en liten stund, eller så gör jag det imorgon. Varenda dag måste man ju inte höras. Jag är trött idag och konstig i magen. Kanske jag håller på att bli sjuk? I klassen hade vi ett fall av spya idag. Så vore det konstigt om jag blev sjuk? Ja, faktiskt. Med tanke på att jag aldrig varit spysjuk sedan jag var fem år. Å andra sidan, kanske det är dags nu?

Men nu ska jag spela alfapet med magen fylld av pannkakor och hollonsylt.

Julklappsköp

Why do you have broken hearts in your closet?

Idag blir det julklappsköp med mamma inne i stan. Jag tar bussen in efter skolan för hon är redan där då. Sedan spenderar vi en timma eller två på att leta gåvor till familjen. Jag vet redan vad jag ska köpa till syrrorna, om allt går planerat. Sedan gäller det bara att knipa käft i tre veckor. Hoppas att jag klarar det. Det är kanske det svåraste av allt?

Aja, julkalendern står för dörren.

Ha en bra dag!

Lustigt - fördomar och dömande

Det är så lustigt. Hur mycket vi bryr oss om vad alla andra gör. Hur mycket vi tisslar och tasslar när vi tror att ingen annan hör, och framför allt när inte just Den hör. Alltid ska det snackas om vad alla andra gör. Men det vi själva gör, det lägger vi i skymundan. Man kan knappt ta ett steg utan att någon vet om att man tagit det steget. Knappt andas förrän hela världen vet om det. Ska det vara så? Varför? Varför?
Vi dömer andra så lätt men finner också lätt förklaringar till allt vad vi gör. Vi har också lätt för att hitta förklaringar till händelser som våra nära och kära begått.
Som sagt, det är lustigt.

Alla fördomar vi påstår att vi inte har. Vi är fyllda med dem. De sitter i märgen, i själen och i fötterna. De är marken vi går på och luften vi andas. Fördomar. Grunden till allt här i världen. De sitter i plankorna vi bygger vårat hus med, glaset vi bildar fönster med. Överallt, våran värld är genomsyrad av fördomar. Bara titta, det går inte en dag utan fördomar och dömande. Vi dömer människor vi inte har någon rätt att döma och vi har fördomar som vi inte har någon rätt att ha. För i sanningens namn vet vi ju ingenting.

Och jag, jag sitter här och skriver allt detta och är lika fylld med fördomar jag. Jag dömer människor varenda dag. Och jag skäms, jag är medveten om det hela, men slutar jag? Nej, inte för en sekund. Och när jag lämnar min plats kommer jag gå vidare med mina fördomar och allt mitt dömande.

Det är bättre att vara en idiot och erkänna det.
Än att vara en idiot och förneka det.

God eftermiddag!

Skrämmande tanke

Skrämmande tanke:

Så mycket skit som vi snackar om andra.
Så mycket skit snackar någon om oss.

Första advent

Första advent. En riktig mysdag. Jag gick upp lika "tidigt" idag igen och åt frukost och tittade på andra avsnittet av julkalendern. Den är lite småmysig. Och såklart måste den kikas på.
Sedan hade jag tänkt göra matteläxor, men det gick inte för den rätta boken har läraren. Så det får bli nästa helg. Jag kikade på favoritscenerna ur Take the lead istället. Som plåster på såren ungefär.
Nu ska jag strax slänga mig i duschen för jag och mamma ska bort till Persåsen och kika lite. Bäst att plånboken följer med och att jag kikar saldot innan vi sticker dit bort. Det brukar alltid finnas mycket fint därborta. Jag tänkte kika efter något till morfar. Han kommer ju upp till jul så vill ge honom något fint. Systrarna vet jag redan vad de ska få, mamma är jag klar med och så är det pappa med. Vad sjutton ska han få? Det är så jobbigt med honom, först farsdag, sedan hans födelsedag och så julafton. Plus att han har namnsdag i slutet av november också. Det är mycket, för mycket. Men farsdag är avklarad och jag och E har ordnat en present från oss tre döttrar. Så det blir till att tänka ut något bra i julklapp också. Hmm, frågan är bara vad? Men jag får gnugga geniknölarna.

Det är jättevitt ute och det är ganska mysigt. Jag måste medge det, särskilt när det blir lite mörkt ute så att man kan tända en massa ljus och bara mysa. Men samtidigt blir det lätt halt och jäkligt. Vilket inte alls är bra.

Jag hoppas på att A kommer i slutet av januari eller efter att körkortet är avklarat. Som sagt, halva min säng finns ständigt till hennes förfogande, när som helst. Det skulle vara så underbart om hon kunde komma hit. Jag skulle säkert kunna ta med henne till skolan, hon är ju så social att man nästan kolar vippen.

Men som sagt, nu ska jag ta och göra något av den här dagen. Kanske något att lägga till i minneskalendern?

Blåttt, grått, blått

Why save your kisses for a rainy day?

Urdrag från låten Have you ever needed someone so bad. Underbar låt med Def Leppard.
Jag sitter här, snorig och illamående. Jag har gjort om i bloggen. Jag har gjort om i mitt rum. Sängen har en ny plats, fast den har stått där förut. Jag har pysslat med rummet, skulle aldrig gjort det om inte E förhandsstädat åt mig. Vilket jag är väldigt tacksam för, oändligt mycket.

Finns dock lite kvar att ta itu med. Jag har så mycket bröte!

Ikväll blir det Svensson Svensson. Hursomhelst, det blir nog en myskväll.
Mitt fönster ser mysigt ut nu, så kör förbi vettja. Stjärnan lyser och gardinerna är fördragna. Blått, grått, blått.

Jungfrun

Rörlig dekad, 12 – 22 september

Här finns rastlöshet och den närmast obotliga kritiken mot sig själv och mot andra. Han är den ständiga tvivlaren, som aldrig vågar sätta sitt hopp till planer eller löften, knappt ens när de realiserats. Alltid hör man hans varningar och tvivel, aldrig släpper han på det evigt vaksamma förnuftet – vilket självklart gör honom värdefull, om än inte alltid så uppmuntrande. Han har en förmåga att behärska detaljer och intrikata mönster som är närmast otrolig. Inget är för fint eller gyttrigt för honom att bena ut. Han är hela tiden på gång att sortera och ordna sitt liv, men når aldrig ett helt färdigt resultat. Det gäller över huvud taget hans arbete. Självkritiken är så svårtystad att han evinnerligen kan hålla på att revidera och putsa på sina verk, utan att någonsin bli helt nöjd och helt färdig. Att rätta till kan vara närmast en mani, men en för andra människor värdefull egenskap. Hon har en tydligt intellektuell prägel, en strävan efter att förstå eller ha klart för sig. Han uppskattar att studera, lära utantill och göra rader av anteckningar. Samvetsgrannheten är så stor att den ibland blir svåröverskådlig. En aning paradoxalt. Det oroliga ordningssinnet. Förhållandet till fadern är labilt. De har lite svårt att härda ut med varandras brister, men vet inte hur de ska komma tillrätta med dem, eller ens påpeka dem. Det känns som om något ofullgånget existerar mellan dem. De har känslor för varandra men svårigheter att ge uttryck för dem. Därför lever de i en föreställning om att de skulle kunna ha utvecklat ett så mycket bättre förhållande, om bara saker och ting varit annorlunda, eller om de finge försöka från början.

Jungfrun är den flitige och kritiske, som aldrig är riktigt nöjd, varken med sig själv eller med andra. Han är den som jämt har eftertankens ifrågasättanden på läpparna, och ofta visar ovilja gentemot andras infall. Allt ska granskas en och flera gånger, innan det godkänns. Han är ofta kortvuxen, med cendréfärgat hår och melerade ögon. Ögonen ligger nära varandra och strax under ögonbrynen. Munnen är rätt liten och haklinjen skarpt markerad. Axlarna kan vara en aning hoptryckta, och kroppsställningen en smula framåt­böjd. Han har stor aptit.

Hos jungfrun är jordens element kombinerat med den föränderliga kvaliteten och planeten Merkurius. Detta ger möjlighet till att kombinera det jordiskt praktiska med föränderlighet och kommunikativa faktorer. Detaljarbete, kritiskt arbete och förmågan att förstå hur saker fungerar faller därför naturligt för honom eller henne. Att kombinera teori och praktik är en värdefull egenskap.
Jungfrun besitter även egenskaper som traditionellt och trångsynt tillskrivits kvinnor, därav namnet. Hon eller han är nämligen blyg och håller sig gärna i bakgrunden. Hygien och hälsa är också mycket viktigt, ofta på gränsen till pedanteri.
Hos jungfrur tycks det finnas ett behov av att hjälpa andra. Ibland kan denna drift tyvärr gå till överdrift och de kan lägga sig i andras affärer för mycket med kritik och förslag till förbättringar. Jungfrun kan ibland te sig obegriplig, gåtfull och motsägelsefull, men detta gör ju henne bara mer åtråvärd.

Element: jord Kvalitet: föränderlig Polaritet: negativ
Nyckelord: Merkurius, urskiljningsförmåga, kritiskhet, hälsa, precision, detaljer, kritik, metallen guld och onsdag.
Positiva karaktärsdrag: analytisk, rationell och logisk.
Negativa karaktärsdrag: besvärlig och överkritisk.
Människokroppen: matsmältningen och inälvorna.

Och vem kan älska sen?

Jag sådde misstagen
Skördar dem än
Och vem kan älska sen?

Tomtarna skriker

Jag sitter här nu. Med nymålade naglar. De två första är syrenlila, sedan en orange, en glittrig mörk orange och en knallröd på den långa lillfingernageln. Sedan är den andra tummen halvt röd och sedan en mörkmörk röd och en mörk lila. Jag kollade om mina små burkar nagellack fungerade och det gjorde dem. Fast den röda var lite seg. Hursomhelst, jag älskar röda naglar. Förut har jag tänkt att det bara är för dem med lååånga naglar. Men jag har tänkt om. Så jag ska försöka införskaffa mig ett rött nagellack snart. Och lära mig att måla naglar som en Gud eller något liknande. Det är fint med välskötta naglar. Jag borde börja sköta mina bättre och spara ut dem. På sistone har jag rivit av dem väldigt generöst.

Idag klev jag upp och kikade på julkalendern, första avsnittet och det kan nog duga utmärkt. Så ska upp samma tid imorgon och kika. Det är skönt att gå upp tidigt. Man får en del gjort. Jag har dammsugit, putsat fönster och speglar och dammat. Och målat naglarna och sprayat stövlarna. Eller mamma spraya men jag tittade på i alla fall. Sedan har jag tagit ner den stora delade spegeln och hängt upp en mindre och finare. Väggen ser mycket större ut och skillnaden är enorm.
Jag har också vässat mina kajalpennor och sådär. Det var längesedan jag använde någon så jag var tvungen att måla lite runt ögonen bara för att.
Jag har också ätit korv och mos. Jag älskar mos! Det är gott, särskilt om man har morotsstavar till.

Nu har jag också fått en stjärna i fönstret och när det blir mörkt måste jag nog gå ut och kika hur det ser ut utifrån. Sedan ska vi försöka få upp gardinerna snart. E hade någon klipsk idé. Blått, grått, blått. Kanske blir fint.
Jag ska nog ställa upp mina tomtar nu när jag ändå känner lust för det. Så är de uppe till första advent.
Föresten vräker det ner snö ute. Men det kanske får det, för det är ju trots allt vinter nu. För december är en vintermånad. Det kan jag inte förneka på något sätt.

Men nu tror jag att tomtarna skriker på mig.

Föresten, mina barn ska heta Saga, Lukas, Leo och Siri. Måste komma på ett femte också. Men dessa namn är så söta.