Tar jag en så tar jag två

Landet är skönt. Det är stilla. Och fastän jag måste plugga så känns det som att kraven inte är lika höga här som när man är inne i stan. Jätteknäppt, för det är ju egentligen likadant. I alla fall är det väldigt avkopplande härute. Igår var vi hos en släkting och åt mat, titta på På spåret (jag tog gåtan, med lite hjälp) och sedan spela vi Beredskap. Jag hade spelat det med T några gånger tidigare, fast lite annorlunda var det den här gången. Det fanns inga triumfkort. Men det var jättekul! Första rundan så gick jag bara back, och slutade sist och vinnaren hade över 100 poäng mer än mig. Andra omgången gick det mycket bättre och jag började få till något som skulle kunna kallas speltaktik. Jag slutade tvåa och det är jag väldigt nöjd med. Det har aldrig gått så bra för mig. Jag är stolt =)

"Tar jag en så tar jag två"

Och imorse upp vid kvart över åtta och äta frukost och sedan ut på den dagliga morgonpromenaden. Sedan följde fika och melodikrysset.

Ananas

Det blev inte så värst mycket pluggande igår. Istället gick vi till Ica och köpte rotfrukter och en färsk ananas. Ananasen var jättegod, fast tungan började svida efter några skivor! Vi käkade den medan vi tittade på en av våra nya filmer, Kapten Correllis Mandolin tror jag att den hette. Hur fin film som helst! Helt klart sevärd, det kom en stund då man trodde att man skulle hata hela filmen, men det visade sig att det gjorde man inte. Så den tycker jag att alla ska se =) Det är ingen komedi kan jag tillägga.

Vi fick tillbaka våra matteprov idag. =( Usch! Jag är inte alls nöjd. But hey, när jag har fått i mig några mackor kommer allt det där att vara bortglömt. Jag är ju som sagt inte den typen som hakar upp mig på såna grejer.

Det duggar ute och Sambon är på väg hem, sånt tycker jag piggar upp =)
*skadeglädje*

Lyrisk jazz

Vi började på en ny dans idag på jazzen. Jättefin är den! Det är lyrisk jazz vi håller på med just nu. Verkligen skitkul =) Fast det är en massa nytt nu efter jullovet (det känns som att jag alltid har gått i skolan dock), men vi har renoverade uppvärmningar och vi har ju bytt balettlärare så det är en massa nytt där och vi har börjat med en ny dans i streeten och en i jazzen. Så det är väl inte så konstigt att det är lite kaotiskt i huvudet antar jag.

Ikväll blir det plugg, historia. Fast jag är inte så inspirerad till att sätta igång bara. Det är mindre bra. Fast innan jag börjar ska jag hänga upp tvätten och starta en ny omgång =)

Snittblommor

Jag har aldrig förstått poängen med snittblommor. Visst, det anses romantiskt och blablabla. Men enligt min mening så står de i en vas med vatten några dagar och sedan vissnar de och sedan står de där och samlar damm och tappar blad och bli torra. Och varje gång man ser dem så är det ett bevis på att man är lite av en latmask och borde slänga dem, men man kommer sig aldrig för att göra det. För de där blommorna har ju ändå en viss symbolik. Jag känner alltid en lätt irritation när jag får snittblommor, vad ska jag göra med dem? Samtidigt som man självklart är tacksam för att man fått dem, gesten i sig är det ju inget fel på. I och för sig är jag ju inte så förtjust i blommor överhuvudtaget, eftersom det känns som att de alltid vissnar.
Första gången jag fick blommor av en pojke var när jag slutade sjuan. Vi "träffades" för tillfället. Det där att vi inte var ihop var jag väldigt noga med att lägga betoning på under den tiden, trots att säkert alla andra ansåg att vi var det. Men jag tyckte inte riktigt om att han skulle kunna kalla mig för sin flickvän för det där ordet innehåller så mycket, bland annat en hel rättigheter men ännu mera skyldigheter. Framför allt blir man så bunden då och jag ville nog ändå känna en del frihet. Free to leave. Det är ju alltid mycket jobbigare att "gå åt olika håll" när man är ihop och etc. Sanning att säga så var jag nog lite bekväm av mig. Fast i efterhand var det egentligen inget fel på det hela. Förutom att han kunde ha fått ha lite finare hy. Egentligen hade vi nog rätt kul, men det är skit sak samma nu. För det här inlägget handlar ju trots allt om snittblommor och min avsky för dem och inte om mina olika utsvävningar under högstadiet.

Den där buketten som jag fick då, (för jag fick en hel bukett!), fick stå på mitt svarta lilla bord i en jättefin kristallvas hela sommaren. Blommorna stod kvar i mitt rum långt efter att ja, vad ska man kalla det? Långt efter att vi slutat att umgås helt enkelt. I minst tre månder stod de där och hängde och tappade blad och fick mig att känna mig skyldig för att jag inte slängde ut dem. Det är nog på grund av denna händelse som min avsky inför snittblommor uppstod. Liksom att det känns jobbigt att få dem.

Senast jag fick en ros så fick jag en vit ros. Rosen i sig var det absolut inget fel på och hela tillfället var rätt gulligt. Det svåra i den här situationen är egentligen hur man ska tolka det hela. Ville den här killen säga förlåt för något? Liksom, tyckte han att han betett sig illa av någon anledning? Eller ville han helt enkelt komma på min begravning? Eller dödsförklarade han bara våran relation? Jag vet fortfarande inte, men jag brukar fundera på det vid de tillfällena jag tittar på rosen, som har hängt i hallen nu sedan i slutet av augusti. Och det mina vänner, är ju faktiskt ett år sedan vid det här lagret ;) Den här gången torkade jag rosen för jag ville ha kvar den, som en symbol för mig och den här killen. Men det är något med mig och mina blommor. Blommorna finns kvar (vissna), långt efter att killarna försvunnit.

Vad kan vi dra för slutsats av detta då?
Jo, ge mig inte snittblommor =)
Såvida man inte vill ha ett avslut inom en snar framtid

Kock till alla idioter

Jag är så tacksam för att jag lever nu och inte förr i tiden. Förr i tiden skulle ju alla kvinnor/tjejer bli hemmafruar, men nuförtiden finns det ju alternativ till detta. Vilket är väldigt bra för min del! För jag kommer förhoppningsvis att bli fantastiskt duktig på något (vad vet jag inte än), men som hemmafru skulle jag aldrig lyckas. Min man skulle begära skilsmässa efter en dag, det är säkert! Jag gillar inte att städa och jag får panik när det gäller matlagning. Jag kokar ris just nu och jag håller på att tappa vettet totalt! Jag vill bara försvinna härifrån, sambon är inte hemma än så jag är helt själv. Jag var lite kaxig imorse och sa att jag skulle ha riset klart tills hon kom hem. Nu ångrar jag mig utav bara helvete. För det puttrar och låter obehagligt. Jag rör om i det typ varje minut känns det som, livrädd.

Varför kan det inte finnas en kokbok för idioter? Eller ännu hellre, en kock till alla idioter som blir livrädda av matlagning? =)

No comments

Provet idag - no comments!

I alla fall, när jag kollade inkorgen idag så låg där ett nyhetsbrev ifrån Cosmo, med en intressant artikel. Så klicka på länken och läs mer om detta =) Ett litet tips såhär på onsdag eftermiddag.
http://www.cosmopolitan.se/karlek/manual/2009/01/27/rumpan-avslojar-honom


Dagens projekt är att koka ris och ha det klart tills sambon kommer hem och så ska jag skriva klart de två begreppen och läsa igenom ordkunskapen en gång. Och så måste vi ut och springa idag också. Det är nog ungefär vad jag ska göra idag och försöka komma i säng någorlunda tidigt. Jag trodde aldrig att jag skulle klara av spanskalektionen imorse. Halva gruppen gjorde prov och vi andra satt och pluggade på glosorna till nästa text. Usch, texten liksom flöt omkring på sidan och det kändes som att huvudet vägde flera ton. Och det liksom gör ont i huvudet på ett alldeles särskilt sätt när man är trött i det.

Nu tittar jag på häftiga dansklipp på youtube =)

PANIIIIK

Jag gillar Day Dreamin' och Beautiful med Akon. Fast det är något med rytmen och känslan i låtarna som får mig att tänka på en speciell person, som egentligen inte alls har något med Akon att göra. Men ibland är hjärnan helt knäpp och bara spårar. Jag kanske inte är den första som associerar till knäppa saker vid fel tillfälle? =)

Jag fick panik angående kultur- och idéhistoriaprovet imorgon. Kom på för ungefär en kvart sedan att man skulle ju läsa igenom engelskahäftet och titta på Main Issues. Hoppas att det inte kommer så mycket om det jag inte har pluggat in där. Jag vet ju vad jag kommer att göra på lunchrasten imorgon i alla fall! Jo, plugga! Som tur är har jag ändå ganska lätt för att memorera, så jag sätter all tilltro till närminnet =)

Den här är fin =)
http://se.youtube.com/watch?v=kWZ2jZTYJb0&feature=related

Plugg

Vanligtvis är jag ganska slapp av mig. Jag försöker att plugga, men det brukar sällan bli något större av det hela. Det känns som att jag borde lägga ännu mera tid på att plugga. Ofta säger jag bara att jag ska plugga och så slutar det hela i något helt annat. Som i söndags, totalt kikade jag på tre filmer den dagen, en snabbtittade jag visserligen igenom, men det kan inte klassas som pluggning. Så vida jag inte hade läst filmkunskap och det gör jag inte... än.
I alla fall, det jag vill komma fram till är att idag är jag inte sådan. Idag har jag gjort historia, jag har bara två begrepp kvar nu, finska inbördeskriget och 30talskrisen. Och jag har förhört mig själv på renässansen och jag har skrivit rent alla glosorna i ordkunskapen.
Jag kanske inte mår bra eller nått. Det kanske är den simpla anledningen.

Jag är trött idag, men samtidigt väldigt glad. Jag är trött på grund av dansen och springningen och skridskorna på idrotten. Samtidigt som allt detta gör mig väldigt glad, speciellt dansen. Vi hade balett idag och det är krävande, men roligt. Jag är också glad för att jag fick träffa min gammelfarmor idag och det är en mystant utan dess like. Och så är jag glad för att en snäll tjej sa att jag har ett fint leende.

GLAD

Idag hade vi street igen för första gången efter lovet! Och det var så jäkla kul! Vi började på en ny dans och den är så fantastisk! Jätteskön att göra och väldigt snygg och cool till Mrs Officer som görs av Lil Wayne och Bobby Valentino tror jag att det var. Ah, grymt skön låt! Och som sagt, en helt underbar dans!!!
Dessutom hade vi styrka också, dock hoppade vi över armarna (inte bokstavligt talat) för att börja på dansen istället. Men rygg och mage blev det allt och den där känslan är så härlig, när man känner hur musklerna jobbar och man står i plankan den där extra stunden. Och hur vår lärare säger att låten är inte slut än... och inte än. Och till slut får vi vila.

Måndagarna är numera min favoritdag i skolan, förut var det fredag. Men måndagar är rätt bra att ha street på, efter helg är man ibland lite slö och kanske inte så skolsugen. Men nu har vi streeten som muntrar upp =) Ah, jag får nog sluta här, annars kan jag babbla på i evigheter om en massa små detaljer som rör street. Jag är verkligen på toppenhumör efter dagens lektion =)

Detta varar bara för en sekund

Nu har jag äntligen varit nere i Tvättstugan och jag slipper ha dåligt samvete för att jag inte klev upp tidigt imorse och tvättade. Båda tvättpassen för dagen var upptagna. Sånt gillar jag. Däremot har jag dåligt samvete för att jag inte öppnat spanskaboken än.

Jag har kollat på En prinsessas dagbok 2. Vi pratade om den i fredags och idag när jag gick igenom filmsamlingen hittade jag den. Jag hade totalt glömt bort att jag köpte den i somras, så det blev en glad överraskning. Hon får ju 30 dagar på sig att gifta sig. Vilket osökt ledde in mig på tankar om giftermål och bröllop. Jag och min exgranne hade en snabb diskussion om detta ämnet häromdan. Jag är kluven. För jag gillar idén av bröllop och så som det är i filmer. Där de rätta får varandra och lever lyckliga och det är romantiskt och fjantigt gulligt. Men till verkligheten är jag mera skeptisk. Man kan nog hitta någon som man skulle kunna tänka sig att vara gift med ett tag. Men det känns så omöjligt att hitta någon som man vill dela ett helt liv med. Men jag är beredd att ge upp dessa tankar om någon revolutionerar min värld, min hjärna och beslagtar mitt hjärta. Fast då kommer jag troligtvis ändå att längst in tänka, detta varar bara för en stund. Men vi som lever får se.

Samvete

Det gick inte riktigt som planerat. Jag låg och snoozade alldeles för länge istället och har inte ens varit nere i tvättstugan och kollat på tvättider. Det vore ju grymt skönt om det fanns någon ikväll, men den är säkert upptagen. Fast jag kommer ju aldrig att få ett riktigt svar förrän jag pallrar mig ner i tvättstugan och kollar.

Lite duktig har jag faktiskt varit idag ändå. Jag har diskat, ätit gröt och pluggat. Går igenom en massa kort nu och blir nostalgisk och upplever gamla minnen i huvudet. Mest ifrån nian, klassresan går jag igenom just nu. Tänkte kolla igenom Helagstrippen sen också. Fast jag borde plugga mer, så det beror på hur bra mitt samvete mår vid den stunden.

Vill inte sova

Varför är det alltid så svårt att gå och lägga sig? Har nästan tittat klart på de två senaste Bring it on-filmerna nu. Så därför bjuder jag på fyra bilder som är helt okej ;) Medan jag försöker komma på fler saker som jag kan göra så att jag slipper gå och lägga mig. Trots att jag hade tänkt gå upp runt halvåtta imorgon och se om det finns någon tvättid. Att sova är så överskattat (ibland).

Pratade med min kära syster förut (den äldre), som pratat med våran gemensamma pappa. Och om allt går som planerat blir det nog Halland för min del helgen vecka 7 vilket vore helt fantastiskt. Jag älskar att åka dit ner!

Nu ska jag gå in på poeter och läsa poesi. Det är något av det jag gillar med A, vi gillar båda poesi och att diskutera saker och ting. Även om hon kan enormt mycket mer än mig! Mysigt idag på stan, när hon visade mig inspirationskällan till en av hennes dikter. =)

Bring it on

jag var så nära att skicka iväg ett sms. och ville ses. hitta på nått. få dig att komma hit till mig i lägenhetens mörker. titta på film, äta päron och chokladglass med banan. men hindrade mig i tid. ingen desperation. måste låta dig vara ifred och ha ditt. så uppenbart var du står och så förvirrat i mitt huvud. totalt kaos.




Jag tittar på de senaste Bring it on-filmerna och njuter av mitt delade päron =)

I Trollhättan

Nu är jag tillbaka i Skara igen. Igår stack jag till Trollhättan som sagt. A mötte mig vid stationen och vi tog gågatan hem till henne. Där hennes rara lillasyster låg och sov. Vi väckte henne och sedan gjorde vi kycklingsallad och skulle titta på Djävulen bär Prada, men det funkade inte så vi tittade på Against the ropes istället. Och efter salladen frossade vi i godis (påsen blev rätt enorm) och efter det gick vi till ica en snabbis och A köpte äpplen. Tillbaka i den charmiga lägenheten satte vi på Casablanca. Och i mitten någonstans ramlade J&K in och började stöka runt. A fick iväg dem till grannen och vi kollade klart. Planerna var följande att när J&K&S kom tillbaka från krogen så skulle vi dra till Mc'Donalds. M låg och vilade sig på sängen med jag och A spelade kort. Sedan låg jag och sträckte ut ryggen en stund på golvet medan A läste högt för mig och M, Nalle Puh läste hon. Och jag somnade där på golvet en stund.
Närmare två någon gång tror jag så stack vi iväg till Mc'Donalds. Först hämtade vi As granne och sedan åkte vi och hämtade deras tjejkompis F och hennes lilla hund. Sedan drog vi till Shell och slutligen kom vi fram till Mc'donalds. Där hängde vi en stund och det var jäkligt gött med lite stripes där i natten.

Vi kom nog i säng efter halvfyra och jag och A låg och pratade en stund och irriterade M innan vi somnade. Vaknade till runt tolvtiden då M väckte oss och berätta vad klockan var. Så vi klev upp och gjorde frukost och käka asgoda baugetter och sedan tog M bilen hemåt. Jag och A gick upp en stund och hon duscha och sedan drog vi ut på stan en stund. Sen tillbaka till lägenheten och sedan tog vi bilen ner till stan, käka på Max, råka på två av hennes kompisar och sedan upp till stationen. Sedan tog jag expressbussen hit och nu sitter jag här, ensam i lägenheten och funderar på vad jag ska förströ mig med.

Toppenkul i Trollhättan i alla fall! Längtar till mitt sportlov, troligtvis då jag åker dit nästa gång =) En sak jag bara undrar över är; varför hamnar alltid jag och A på skräpmatsrestauranger mitt i natten när vi ses?

Äntligen fredag!

Äntligen fredag! Det dröjde faktiskt ända till mattelektionen (min sista lektion) tills jag kom på att jag ska ju åka till Trollhättan idag. Det var ju inte så att jag hade glömt det, men jag hade inte haft tid att tänka på det. Framför allt började jag nog att tänka på det eftersom det blev så nära. Så efter skolan gick jag och några tjejer in till stan. Efter en liten stund skiljdes vi åt, jag och en annan tjej gick iväg till godisaffären där jag inhandlade kvällens nödproviant (annars fick jag bara stanna i fem minuter) och sedan gick jag själv iväg till bibblan och lämnade tillbaka Sambons cd-skivor. Nu har jag börjat med packandet, men har en bit kvar på vägen. Sedan lämnar jag staden 16.49 och bedrar mig åt något håll, vet inte vilket. Det här ska bli ett äventyr! Och jag gillar äventyr =) Åtminstone med vissa människor!

Trevlig helg =)


På fredagar får man frossa =)
ps. kortet är väldigt gammalt

Elände och salsa

TRÖÖÖÖÖÖTT! Ungefär 24/7. Ögonen svider nästan jämt och jag har ofta ont i huvudet, vilket jag faktiskt tror beror på det kalla vädret. Jag tycker inte att jag sover för lite heller. Och vi ska väl ut och springa om en liten stund, vilket jag är helt inte motiverad för. Det kommer säkerligen att vara skönt när vi väl är ute och efteråt känner man sig duktig. Men jag känner mig helt orkeslös i kroppen, och så är det kallt ute. Det lockar banne mig inte!

Men det kan ju inte bara vara elände heller, hur skulle livet då se ut? Nej, vi fick göra något jättekul idag! Vi fick lära oss några grundsteg i salsa. Och det är verkligen sjukt kul! Så nu ska vi åka till salsabåten i Göteborg nästa år =)


Det såg ut ungefär som på nedanstående bilder ;)

Jag vill ha fredag idag

Jag vill ha helg nu! Jag vill ha fredag eftermiddag då jag sätter mig på bussen och glider iväg längs vägen och slutligen hamnar i en stad där jag aldrig varit på riktigt. Jag har passerat, kanske snabbt stannat till, men aldrig fått en chans att ordentligt andas in luften, lära känna staden och betrakta människorna som bor där. Inte bekantat mig med parker, affärer, byggnader och parkeringar. En stad redo att upptäckas utav mig och jag ska upptäcka den =)
Det är klart man längtar!

Ny president

Det är inte en helt vanlig dag för Obama är numera president i USA. Och det är väldigt viktigt i historien och man borde ju egentligen ägna ett helt blogginlägg åt detta, men det orkar jag inte just nu. Jag sitter och pratar strunt med mamma just nu med stängd köksdörr så att inte sambon ska höra vad vi pratar om för vi pratar egentligen om förbjudna saker som gör sambon arg, så väldigt arg. Åtminstone besviken och det är ju onödigt =)

En sak ska ni veta och det är att det är väldigt lätt att prata, men svårare att utföra saker och ting.

Gilla och gillar

jag gilla att ha sovmorgon =)


Och jag gillar sån här mat =)

Min pappa

Min pappa ringde mig ifrån ett nytt nummer och pratade med tillgjord röst och sa knäppa saker. Jag kunde inte lista ut vem det var. Till slut hörde jag mamma prata i bakgrunden. Men jag misstänker att det är rätt illa att inte känna igen sin egen pappas röst. Han har i alla fall skaffat halebop han med nu. Han var liksom den saknade länken i våran Halebop-familj. Nu ringer vi alla gratis till varandra och det är ju lattjo. Speciellt som vi gillar att ringa och retas och bara ringa för små saker och irritera varandra. Det blir ju så extra kul om man vet att man gör det billigt. Det här är definitivt en siutation som ska utnyttjas. =)

Swing boys

Vi började titta på en jättebra film idag på svenskan, Swing Boys heter den. Den rekommenderar jag alla att titta på. Det har varit en bra dag idag i skolan. Dagens balettlektion var jäkligt härlig och det känns i kroppen nu, men det är så det ska vara. Dessutom blir det dubbelbalett den här veckan, imorgon ska vi för första gången ha vår andra lärare i balett. Det blir jättekul att se hur det är att ha balett med henne. Så hädanefter ska vi ha balett på tisdagar med henne istället och så street på måndagar. Så vi får tillbaka vår streetlektion, fast det är synd att vi tappade fredagslektionen i street. Ju mer träning desto roligare och ju mer vi dansar desto roligare är det att gå till skolan. Det är ju därför vi är där, för att dansa =)

Nu ska jag laga mat till sambon, den ska stå på bordet när hon kommer hem kvart över fem. Idag blir det grillkorv med rotfrukter i ugn och ketchup. Sicka delikatesser jag bjuder på ;)
Jag hittade en jättekul blogg igår, slänger in en länk framöver :)

Flygtur

Jag är en klant, klantigast i världen, världens största klant. I alla fall känner jag alltid så när något inte går enligt planerna. Jag och sambon var ute och löptränade idag, inte så jättehårt, men det var skönt. Synd att det blåste bara, jag måste skaffa mig ett pannband till öronen, de får så ont. I alla fall, vi skulle spurta sista biten, öka och öka ni vet. Och sambon ökar och springer ifrån mig. Och jag skriker efter och frågar var slutet är så att jag vet när jag ska öka. Hon hör inte mig utan kutar på och helt plötsligt snubblar jag till på något och flyger säkert 1½ meter i luften och sedan landar jag på vänster sida på höften och med vänster hand i och det svider. För att vara mig tog jag mig upp ganska snabbt ändå och naturligtvis börjar jag gråta. Det är inget jag skäms för, tvärtom, jag älskar att gråta när jag slår mig. Eftersom jag aldrig gråter annars är det skönt att ta tillfället i akt. Så jag häver ut mig och sambon kommer och säger åt mig att inte vara så vek och att inte gnälla m.m. Vilket inte alls är vad jag vill höra, jag vill bara få böla en stund och ömka mig själv. Vi börjar gå tillbaka i raskt tempo och så ska jag stanna och hosta och då sträcker jag mig i ryggen på vänster sida. Det här är inte min dag! Och så kommer jag säkert få ont i huvudet eftersom jag gråtit, för det får jag alltid.
Inne upptäckte jag att det var lite svullet och väldigt rött och lite märken på låret. Och det är ömt, väldigt ömt.

Vet ni vad som gör mig mest ledsen i hela den här situationen? Att ingen filmade det. Jag hade så gärna velat se hur det hela såg ut. Så är det alltid med mig och mina flygturer. Som den där gången på högstadiet när TA cyklade på mig och jag gjorde någon konstig liten flygtur/vurpa. Det hade jag också velat se på film. Och så den där gången när jag sprang på fjället och ena benet helt plötsligt åker ner i ett hål och där ligger jag. Det hade varit väldigt kul att se! Jag ska nog ha med mig en personlig filmare, för ibland gör jag faktiskt en del fula saker som vore kul att ha på film. Mest för att få skratta =)

Häftigare än

Varför är det så att det som anses vara häftigast är det som är sämst för en själv? Som till exempel höga klackar. Höga klackar anses ju vara häftigt och folk skryter till höger och vänster om hur bra de går i höga klackar och att det är så bekvämt. (Jag överdriver en smula kanske för effektens skull). En del får det nästan att låta som att de föddes med höga klackar på fötterna. Men det anses aldrig vara häftigt att gå i bekväma fotriktiga skor.

Och så har vi pluggisen vs tonårsalkoholisten. Om man sitter hemma och pluggar hela helgen, även på kvällarna, då är man jättetråkig och man har inget liv och blablabla. En del av oss har hört allt det där, en del inte. Men om man är ute och super och festar helgen igenom, då är man asball. Då har man ett såkallat liv. Ändå kan ju jag tycka att det är häftigare att sträva efter att komma någonstans i livet än att strula runt med flest killar, bli fullast och däcka. (Visst, de människorna kanske också kommer någonstans i livet, men nu låtsas vi bara om de extrema fallen).

Det anses häftigare att gå till en restaurang (nu tänker ni er ett flötigt alternativ, men inte Mc'Donaldsstilen) på en dejt än att bjuda hem killen och laga ordentlig husmanskost som pölsa och potatis och lingon. (Sen är det ju ganska självklart att om man vill behålla killen så är pölsa ingenting man ska bjuda på).
Det är häftigare att inte städa och låtsas att man är jättehopplös med dammsugaren i handen än vad det är att noggrant vika ihop sina kläder varje kväll och stoppa tillbaka dem i garderoben och ordentligt tvätta handfatet efter sig när man borstat tänderna, dammsuga sitt sovrumsgolv varje dag och bädda sängen på morgonen. (Varför är det så?)
Det är häftigare att dejta The Bad Boy än att dejta Mammas duktiga pojke. I många fall är det ju smartare att dejta Mammas duktiga pojke. Visst, The Bad Boy skulle mycket väl kunna vara en helt okej kille egentligen om det inte vore för hans mer eller mindre kriminella vanor, konstiga kompisar och nonchalanta sätt. (VARFÖR?, Fast sedan finns det ju en lång teori om varför vi tjejer dejtar The Bad Boy, men den tar vi en annan dag.)

Det finns fler det är häftigare att blablabla än blurbblurb. Men jag har inte tid att ta dem just nu. För jag och sambon ska snart ut och springa så jag ska byta om lite innan det.
God natt =)

Tvätt och plugg - går omkull

Jag har varit lite lätt klantig just precis. Tvättiden slutar två och jag tänkte gå ner ungefär kvart i två och göra rent allt och ta upp tvätten så att tvättstugan var klar och ledig till två då någon annan skulle börja tvätta. Jag satte mig och börja plugga ungefär ett, kvart i ett eller något sånt. Och sitter och sliter med att källkritiskt bedöma en bok och dess innehåll. När det var klart tittar jag på klockan. Ooops, den är halvtre. Då hade jag bråttom må ni tro, jag skrev ihop en snabb förlåt-lapp och rusade nerför trapporna med nycklarna i högsta hugg. Samtidigt som jag var rädd att någon sur granne skulle stå därnere och vara jätteilsken på mig. Jag klistra fast lappen på dörren och verkligen slet kläderna ur torkskåpet och ner i en plastbag som naturligtvis var för liten och den är knökafull nu. Som tur var träffade jag inte på någon ilsken granne under hela min vistelse därnere som var över på mindre än fem minuter, hela tiden med hjärtat hårt dunkande i bröstkorgen och andan fastklistrad i halsen. Jag kunde knappt andas ut förrän jag var i tryggt förvar i lägenheten. Jag tänkte gå och köpa mjölk nu, men jag vet inte om jag vågar. Då kanske jag glömmer pengarna i lägenheten. Idag känns det som att sådana händelser är möjliga efter tvättstugeincidenten.

Utan sambo

Jag är väldigt glad över att jag inte bor ensam, det hade jag aldrig klarat av. Jag blir så uttråkad. Åtminstone igårkväll. Och jag längtade faktiskt efter min sambo eller i alla fall efter sällskap. Jag vill inte riktigt tänka på februari, då jag kommer att bo själv nästan hela månaden. Det blir intressant att se hur det kommer att se ut i lägenheten. Jag är ju inget fan av städning direkt. Men då måste jag verkligen anstränga mig och när hon kommer tillbaka ska det skina och glänsa överallt är tanken.

Idag klev jag upp halvåtta, egentligen skulle jag kliva upp sju. Men jag är en baddare på att ligga och dra mig. Jag har i alla fall inne andra omgången tvätt nu i maskinen och jag har gjort halva historiauppgiften. För stunden sitter jag i köket och avnjuter en tallrik havregrynsgröt med diverse grejs i. Tyvärr har jag ingen mjölk att hälla över, för den gick ut igår och jag är så känslig mot sådant. Jag behöver att sambon talar om för mig om det smakar bra eller inte för jag inbillar mig alltid att det inte smakar bra och så häller jag ut den.

Violknuttar

Jag ska nog sluta titta på film, för jag blir bara kär i alla killar/män (nästan alla).
Och så har jag upptäckt en godissort som är jättegod, violknuttar.
Jag funderar på att ta ett bad, fast det är nog inte så bra. För jag har för mycket tankar ikväll.
Jag känner för att träffa någon, spendera kvällen med någon, sitta och prata tills man stupar i säng.

Speciell röst

Och det är kvällar som den här. När tankarna är allt man har och man hör tystnaden ifrån ord som tidigare sagts. Knappt tjugo minuter sedan. Kvällar som den här som det känns lite tomt och det vore så lätt att trilla dit igen. En känsla i kroppen som inte riktigt vill lägga sig till ro utan den yr omkring i kroppen. Jag antar att det beror lite på filmen vi såg också, men dels också på att det känns lite som att man gått vilse. Men ni vet hur det är, vissa dagar är man svagare och mer lättpåverkad och minnena sköljer över en. Och man tar fram det bra samtidigt som det dåliga hänger i bakgrunden som en grå gardin. Och ibland vill man bara att en speciell röst ska värma ens öron.



Toppendag med PP!

Ny bok

Nu har jag börjat läsa en ny spännande bok. Den heter Politiska ideologier i vår tid. Jag har inte kommit så långt ännu och även om allt inte kommer att fastna så kommer väl alltid något att göra det. Och att få mer kunskap om saker och ting är alltid nyttigt och rätt intressant, om det är rätt sorts kunskap.

Men jag hinner visst inte blogga mer nu, ser ut som att jag åker till Skövde med PP.

Ett jävla hopp

Vi avslutade dagen med ett matteprov. Eller jag gjorde det. Vissa i klassen har ju en lektion till efter det. Men jag tackade för mig runt två-tiden och begav mig hemåt. Matteprovet gick väl sisådär. Föresten kan jag aldrig säga att ett prov har gått bra ändå, så det är väl kanske inget att tro på direkt. Men när det var ungefär en kvart kvar av lektionen upptäckte jag att jag totalt hade missat två frågor och det var rent tur att jag upptäckte dem. De kom precis efter varandra också, så jag hade hoppat en jävla bit i provet. Dessutom var det ren tur att jag gick igenom provet också, jag var väldigt nära att strunta i det. Men jag tackar min lyckliga stjärna för att jag tittade igenom frågorna en gång till.


I dessa tider har det pratats om att vi borde bojkotta Israel med tanke på hur de behandlar palestinerna och alla dessa bombattentat. Och det tycker jag verkligen är fel, bombattentaten alltså, så jag ska inte lyssna på Israels bidrag i den senaste eurovisionfinalen. Det är en liten grej, ja visst, men ändå en ståndpunkt. Jag tittade föresten på en snabb debatt om en eventuell bojkottning i Gomorron Sverige nu i veckan. Det är synd att debatter alltid spårar ut lite grann och blir alltmer till personangrepp. Den här debatten hann som tur var inte spåra så värst mycket.

Istället har jag upptäckt att Blue har en del sköna låtar och att det dessutom finns något att vila ögonen på där. Åtminstone två av dem.

Spaghetti i gröt

Den här dagen har varit konstigt på något sätt och jag har haft en konstig känsla i kroppen. Speciellt imorse innan matten. Då var den som värst. Jag började misstänka att det här var en konstig när imorse när jag stod och kokade gröt. När jag plockar in disk ser jag att grötsleven ligger där och jag tittar bort mot grötkastrullen för att se vad jag har rört runt med egentligen. Och där ligger spaghettisleven. Visst, slev som slev. Men jag tycker ju att jag borde ha reagerat på att det i alla fall var spaghettisleven som ju har ett specifikt utseende, men inte då. Det hade totalt passerat mig förbi.

Idag gav jag vika för mitt beroende och baksug (skumt ordval) och bakade vaniljmuffins med russin i. Jag har inte smakat dem ännu, men de ser otroligt fina och goda ut. Jag satt vid köksbordet och såg på processen, hur de fluffade upp sig och såg allt mer aptitliga ut. Sambon bara skrattar åt mig, hon tycker att jag överdriver och så blir jag löjligt glad när resultatet blir bra.

Nu ska vi äta lax och potatis. Det sitter aldrig fel i matsäcken. Jag höll på att skriva ett dåligt skämt där, men den vettigare sidan av mig själv hindrade mig i tid.

Sovmorgon

Något jag har funderat över, det är följande; Varför har TV4 slutat med Gladiatorerna?
Jag vet att det var evigheter sedan det höll på, men ibland måste det ju få gå ett tag innan man inser att man saknar det. Det var ett härligt underhållningsprogram, inte bara för att det innehåller en massa muskler, även om det höjer programmet rejält. Men det var kul att titta på.
Jag kanske ska skapa någon slags kampanj så att vi svenska tv-tittare får tillbaka det.
Eller så skiter jag helt enkelt i det och bara nöjer mig med det som finns....


Det är skönt med sovmorgon, jag klev visserligen upp ungefär som jag bruka kliva upp, lite senare än vanligtvis om jag ska duscha. Men det är skönt att ha gott om tid på morgonen och att inte behöva ge sig ut i kylan förrän mörkret försvunnit. Fast det är väldigt grått och dystert ute idag. Efter skolan ska jag åka till Skövde en sväng, jag måste in till bibblan och lämna tillbaka några böcker. Jag hinner nog inte läsa dem just nu när skolan återigen har satt fart. Det är hektiskt nog som det är.

Igår var vi och bowlade med morfar och morbror och hans familj. Det var roligt, även om det kanske inte gick så bra just för mig. Men jag är ju ingen dålig förlorare eller som surar. Så jag kom sist utav alla, men lika glad är jag för det. Dessutom har jag fått en ny spelstil som säkerligen kan föra mig till seger nästa gång vi spelar. Jag tror på nästa gång =)

Nyttig start

Den här dagen fick en ganska bra start. Fast på sätt och vis inte. När jag hade varit uppe i sex minuter tyckte jag att jag hade gjort mitt för dagen och ville sedan besöka sängen igen. Men jag insåg ju det omöjliga i den grejen så jag fick tappert strosa omkring i lägenheten och dra på mig kläder och göra i ordning mig och så vidare. Fem i sju kokade jag gröt och det var från och med grötkokningen som den bra starten kom. Gröten blev helt okej och jag gjorde den extra god med lingonbåtar och mjölk och satte mig i soffan och slog på teven. Det har blivit vår nya vana, havregrynsgröt med solrosfrön (numera också krossade linfrön) och så titta på sjunyheterna. Det är en bra och nyttig start på dagen.

Jag och sambon var för trötta idag, alltför trötta. På sporten säger de något i stil med det här "Zlatan låg bakom målet". Och då började vi genast undra vad han gjorde där och varför han inte slet på planen som alla de andra spelarna. De visade inga direkta bilder där man fick se honom ligga bakom målet. Men den meningen kittlade fantasin och i vårat inre såg vi bilder av hur Zlatan låg och posade bakom målet medan de andra grabbarna slet.

Om en timma ska jag vara på bowlingen. Idag ska jag och sambon bowla med morfar och morbror med familj =) Det ser vi fram emot!

Dagens strof ur en låt jag haft på hjärnan:
Is it so hard, to give me what I need
I want your heart to bleed

Det är mystiskt eftersom jag inte hört låten på minst ett år.

Var ska detta sluta?

Herregud! Jag har kommit in i en väldigt destruktiv fas. Allt jag tänker på är fluffiga muffinsar. Det är inte det att jag vill äta dem, för det vill jag faktiskt inte just nu. Jag vill bara åstadkomma dem och nå ett lyckat resultat.
Men jag håller nog på att bli sjuk, idag struntade jag i att bada badkar och rengjorde spisen och diskade och plockade i ordning på diskbänken och sopsorterade. Jag tänkte till och med dammsuga, men då började vi med maten istället.

Var ska detta sluta?

Skön kontrast

Jag gjorde muffins igår, chokladmuffins. Och de blev helt fantastiskt goda, väldigt luffiga och helt ljuvliga. Min gamla hemkunskapslärare sa att bakverk ofta blir bättre med glutenfritt mjöl, framför allt då luftiga. Jag kände mig väldigt mycket som en hemmafru när jag stod där och pysslade i köket. Tiden kanske inte var så jättelämplig, eftersom jag började runt niotiden. Men det var mysigt och medan de stod i ugnen gick jag och boxades med sambon i vardagsrummet och sedan trallade jag ut i köket, tog ut dem och gladdes åt ett fint resultat och sedan in i vardagsrummet igen för att boxas. Det var en skön kontrast.
Och sedan provsmakade jag en muffins och stoppade dem i påsar och de smakade himmelskt. Heltöntig kände jag mig. Jag sa till sambon att jag ska bli hemmafru, bara stå och baka hela dagarna, fast utan någon man, utan bara bakningen.
Jag har faktiskt gått och tänkt på mina muffinsar hela dagen och längtat efter att sätta tänderna i en av dem. Jag har ätit två idag, en imorse och en nu efter skolan. Och jag funderar på att tina en tredje. Som M sa i söndags, det är så löjligt att sitta och fundera på om man ska äta en skumtomte eller inte när det finns folk som har riktiga problem. Folk som går omkring och bär på livshotande sjukdomar. När man sätter det i ett sådant perspektiv, vad gör det då om jag värmer en muffins och hon äter en skumtomte?

Och jag har träningsvärk i hela kroppen! Igår hade vi balett och det är minsann ingen barnlek, första gången efter lovet och det kändes, men skönt var det. På kvällen boxades jag lite grann med Sambon och det gav lite värk till armarna. Idag hade vi jazz på förmiddagen och fysträning på idrotten och sedan styrketräning efter det. Mina vader är stela och värker för varje steg. Men det är såhär det ska vara, det är en skön känsla träningsvärk ändå. Att man känner att man har använt sin kropp och utfört något vettigt med den.

Månadens utmaning, göra en hyfsad grand jeté =) Det låter väl bra?

Choklad och middag

Det här har varit en produktiv eftermiddag. När jag kom efter skolan slängde jag på mig mjukisarna och drog ner till Ica. Där jag fyndade falukorv och köpte ketchup och jäst. Tillbaka i lägenheten bakade jag en limpa till mig själv och sedan diskade jag och pratade med pappsen. Och när sambon kom hem runt fem-tiden käkade vi mat och sedan har jag pluggat lite och sedan gick vi och handla. Först till Netto där vi köpte massa kycklingvingar och potatis och fisk. Och sedan Willys där vi köpte kycklingfilé, fisk och korv och lite smågrejer som är roligt att ha och nödvändigt framför allt. Och muffinsformar, normala muffinsformar. Vi har bara enorma muffinsformar och jag vill ha normalstora.
Nettokassen hade vi låst in i ett skåp medan vi gick in på Willys. Halvvägs hemma kommer vi på att vi har glömt kassen i skåpet. Sambon springer tillbaka medan jag fortsätter gå hemåt. Dörrarna har stängt, men som tur är går det visst en willysmänniska förbi och sambon vinkar med nyckeln och får gå in och hämta ut våran kasse. Jag tror faktiskt inte att våra kycklingvingar hade mått så bra av en natt i ett skåp. De trivs bättre i vår frys, det är jag helt övertygad om.
Så nu har vi packeterat om en del av våran mat och vi har cirkus 30 middagar i frysen nu. Innan har det varit jättetomt och nu får man liksom ta på sig fryshandskar så att man kan rota fram något gott därinne bland alla plastpåsar och förpackningar. Och så har jag gjort lite historia, men nu har jag faktiskt ingen lust att göra mer.

Jag ska nog baka muffins nu istället. Jag känner för en fluffig muffins i munnen. Frågan är ju om jag ska göra chokladmuffins eller vaniljmuffins med russin i. Jag är ju visserligen en chokladtjej och variation skadar inte, (har jag hört). Men det får nog bli choklad =)

Terror

Imorse satt jag på sängen, skittrött och drog på mig mina blåa mjukisar och allt jag ville var att krypa tillbaka ner i sängen igen och mysa med kuddarna och mitt täcke och ha på mig min blåa mjukisdress och duntofflorna. Istället öppnade sambon käften, hon satt på sin säng.
"Jag förstår varför du inte har någon kille nu också. Du kniper ihop med ögonen och drar upp underläppen och ser ut som en anka."

Det kanske inte är riktigt det jag vill höra på måndagens morgon. Jag trodde att dessa kommentarer var syskonkärlek, men nu börjar jag inse att detta är terror och plågeri och det finns inte ens ett spår av kärlek...

Slabb

Sambon vid köksbordet:
"Jag förstår varför du inte har någon kille."
Jag tittar förvånat upp ifrån min tallrik och ser hennes äcklade min.
"Vadå då?" frågar jag.
"Men som du slabbar när du äter, tappar mat och attackerar maten."

Syskonkärlek kallas det visst :)
Fast även om jag skulle hitta en kille som står ut med mitt slabbande vid matbordet så skulle han nog inte duga åt henne i alla fall. Hon har otroliga krav på min blivande man.

Grannarna är nog rätt trötta på den där låten

Något jag undrar mycket över. Det är hur mycket som hörs in till grannarna. Vi hör i princip aldrig grannarna, bara ibland när han under oss spelar hög musik eller när de går i trapporna. Men annars är det helt knäpptyst. Sambon tror att det beror på bra väggar och att de därmed inte hör oss alltså. Jag tror att det är hyfsat bra väggar, men att våra grannar är hanska stillsamma av sig och knappt lever livet. Det känns som att de hör vartenda ord som är sagt med en högre stämma och att vi väsnas järnet inne i vår lägenhet. Och när vi bråkar så kanske de hör vad vi säger, vem vet. I såna fall tycker jag synd om dem och skäms för mig själv.
I och med att jag är lite paranoid över att vi hörs in till grannarna har jag i alla fall världens bästa ursäkt för när jag har tröttnat på Sambons låtval när hon springer omkring och trallar i lägenheten.
"grannarna är nog rätt trötta på den där låten".


Det här var föresten helgen då jag och PP bytte ut pinsam situation mot tillfredsställande situation.

Havregrynsgröt

I princip hela dagen har spenderats hos min morbror och hans familj. Jag kom dit halvett och gick därifrån halvsju. Ändå har tiden bara flugit iväg. Som sagt, tiden går fort när man har roligt. Ändå har vi inte gjort något speciellt, suttit och pratat mestadels. Bokat in en bowlingrunda och en barnvaktskväll. Låtit tiden gå så att säga.

Jag har blivit inspirerad av PP och ska nu börja äta havregrynsgröt varje morgon. Vi får väl se hur länge det håller i sig. Jag är ju en periodare, så var sak har sin period. Men en period blir det nog havregrynsgröt. Jag lagade gröt till oss två imorse och den blev riktigt god. Så det finns hopp för mig i alla fall. Detta var nog första gången jag gjort gröt helt själv ända ifrån grunden, så det var ju på tiden. Gröt känns så ambitiöst tycker jag, som om det vore ett helt företag att göra i ordning en gröttallrik. Men det är ju lekande lätt.


Det finns inget omanligare än nödlögner och inget manligare än en man som står för det han gjort.

Inte helt illa

Idag sticker jag och PP till Göteborg, vi passar på nu när A flyttat därifrån. Nej, det är mest för att fördriva tiden och göra något roligt av dagen. Vad vi ska göra när vi är framme är lite av ett mysterium och det finns inga exakta planer, inget som måste göras. Vi kanske bara åker spårvagn hela dagen, men det är ju inte helt illa det heller.
Kul ska vi ha i alla fall =) Hoppas alla andra själar också njuter av den här lördagen!

Ett steg längre ifrån

Vad kul det är när man hör ifrån människor som man inte träffat på jättelänge och man skriver lite sådär bara i allmänhet och hör att det går bra för personen i fråga. Att livet leker och att allt är helt okej, mer än okej. Att det liksom inte spelar någon roll att det var länge sedan utan att de istället är glada över att man hörs lite grann. Checkar läget liksom.
Det är då man verkligen kan lita på att det finns fina minnen ihop. Och det slår en hur många människor det finns därute som det var så länge sedan man hörde av och som man lekte med när man var liten, väldigt liten, otroligt liten.
När man dessutom får höra kommentar "vad stor du har blivit". Då vet man att det var många år sedan. För jag fyller ju trots allt 17 år i år. Ett steg närmare, ja vadå? Lika mycket är det ju ett steg längre ifrån också. Ett steg längre ifrån barndomens ljuva år. Men nu ska jag inte trassla in mig i snurriga tankar. Utan jag ska skutta vidare till Sambon och PP och ta det lugnt en stund till och sedan sova.

Individuella val

Jag måste skaffa mig ett nytt månadslöfte. Men vad? Jag har verkligen ingen aning. Något roligt, det är mitt enda krav.

Jag har kikat lite på individuella val nu och känt en aning panik inför att jag har tappat bort min inloggning till dexter, men jag borde få en ny inloggning för jag skickade iväg något grejs dit. Hoppas bara att det kommer innan onsdag, annars får jag snacka med min mentor. Det var faktiskt inte så värst mycket jag var sugen på, eftersom jag inte vet hur lärarna är och så vidare. Men tre kurser lyckades jag få ihop, en hel år och två 50poängare. Eftersom helårskursen är latin så borde detta gå ihop tycker jag.

Nu ska jag äta risgrynsgröt och väcka min syster som snarkar i soffan =)

Pianisten

Första skoldagen för i år är härmed avklarad. Och det gick bra och humöret var på topp. Det enda negativa med skoldagen var att vår danslärare var sjuk så det blev ingen dans =/ Vilket jag verkligen hade sett fram emot. Så vi fick en liten ändring i schemat och fick sluta tidigare istället. Fast jag hade hellre gått längre och fått dansa istället.

Nu har jag och sambon precis ätit kebabspett och tittat på en märklig film. Filmen innehöll många spännande, väldigt ovanliga och konstiga scener, men ändå var den väldigt bra. Känslan som fanns någonstans djupt därinne i filmen var fin och annorlunda. Pianisten heter den. Skådespelarna pratade franska och det är ju alltid mysigt.
Snart kommer PP. Vi ska nog inte göra något speciellt direkt, ta det lugnt. Och så måste jag läsa igenom historian =(

Jag har fått ett par nya favoritbyxor. Och så har jag och L tagit ett beslut om att skaffa oss månadslöften. Jag ville ha ett löfte, men det fick jag inte. Jag ville ha löftet "sluta röka". Det blir ju väldigt lätt att uppfylla eftersom jag inte röker. Men det löftet gick inte igenom. Så istället ska jag ha ett löfte om att skaffa en viss persons msn innan månaden är slut. Och det är ju rätt hektiskt alltså eftersom det redan är den åttonde idag och den här dagen är ju snart slut. ;) Så nu får jag lägga på ett kol.

Vilket rörigt inlägg =) Men det bara visar hur det är i mitt huvud, rörigt =)

Om inte jag, vem annars?

Först tänkte jag ha som mål i år att sluta att skratta åt mig själv. Så fort någon skrattar åt sina egna skämt är det ju alltid någon bitter människa som gnäller över det. Men sedan tänkte jag sisådär tjugofem steg längre och kom på den ljuvliga tanken.
Om inte JAG skrattar åt mina skämt, vem ska då göra det?
Och när jag säger något som ska vara kul säger jag det ju antagligen för att jag tycker att det är roligt. Ska jag då stå där och se trist ut och pilla med hårtopparna och låtsas att det här var det tråkigaste jag hört? Självklart inte, jag ska ju skratta jag också. Förhoppningsvis ska jag inte vara den enda som skrattar bara. Det kan vara mitt mål i år istället. Att när jag skrattar åt mina skämt så skrattar folk med mig, inte åt mig, utan med mig.

Att inte skratta åt sina egna skämt är bara en fix idé tror jag. Och det är ju helt sjukt egentligen. Man kan ha det mycket värre än att skratta åt sina egna skämt. Gosh, den människan som endast hade detta lilla problem kan väl vara nöjd.

Nu ska jag göra i ordning mig och sedan knata bortåt. För idag skulle jag visst få åka BMW till skolan har L lovat mig ;) Och hon valde en lämplig dag för förut snöade det ute.
Första dagen efter lovet, det här kan bli kul =)

You got me babe

YOU GOT ME BABE!

Shopping

Idag har jag och sambon shoppat loss som galningar. Drygt tusenlappen har vi spenderat på saker till våran kära lägenhet. Vi har köpt:
2 plädar
7 krukor
2 matchande bäddset
2 skärbrädor
pajform
visp
magneter
2 gröna plastblommor
rullhylla
2 stora lådor
2 medium lådor
3 st filmer
hårborste
duntofflor
högtalare

Kanske har jag glömt något, vem vet. Och jag har köpt en jättesnygg bag också. Bilder kommer eventuellt någon gång i framtiden. Jag har nog inte fattat det här med ekonomikrisen än, uppenbarligen.

Nu ska vi äta god mat och se på film, so long =)

Out in the cold

Åhå. Igår var filmkväll med några ur klassen, vi hade skitkul och det var trevligt&mysigt. Vi såg på Life of Brian, sjukt rolig film! Och sedan började vi titta på Walk the line och det fanns massor att käka och det var kul att se alla andra igen. Senare på kvällen satt vi nere i musikrummet och folk spelade och sjöng, mys! Som allting annat, så hade även den här kvällen ett slut. Jag och fyra till gick iväg till busstationen. En blev hämtad och vi andra stod kvar. Till slut kom det aldrig någon buss. Så vi kikade och såg att den inte gick och vi gick bort till resecentrum. Ingen buss därifrån heller tydligen, sista tåget gick 00.09. Det hade vi missat. Och så såg vi att det skulle komma en buss 01.15 då. Så vi stod och väntade, men den kom tydligen inte heller. Som tur var hade vi ändå sett att det skulle komma ett tåg 1.37. Så vi fick vänta ytterligare en stund på den. Så tog vi oss till Skövde så småningom och där blev vi hämtade av Fs mamma. Som tur var! =)
Så åkte vi hem och där hoppade jag in i duschen med iskalla fötter. När vi började räkna efter hade vi stått ute i kylan i närmare två timmar, men tiden går ju fort när man har roligt ;)
Nu har vi ju verkligen något att minnas =) Det sjukaste är att för två år sedan, exakt samma dag så missade jag också en buss vid nästan samma tid.

Imorse skulle jag kliva upp och ta en buss vid nio. Klockan ringer och jag sätter på snooze. Sedan vettefan vad som hände. Jag vaknar till en stund senare och första tanken är "vad länge sedan mobilen pep". Grabbar telefonen och tittar på tiden 08.55. Där rök chansen för den bussen ;)
Men det här löste sig också som tur är =)
Nu ska jag gå och handla, men då har väl affären stängt säkert ;) Det skulle inte förvåna mig, inget förvånar mig just nu!



If you want to be alone here with me you must understand my weakness
It's the way that he left me and bereft me of of my love
without a warning without mourning almost yawning
No one wants forever anymore
cause no one dares to try
No one wants endeavour like before
If you want to see the world that's in me
You should know I'll always need him
It's the way that I met him
There's no way that I could possibly forget him like he got me and forgot me
No one wants forever anymore cause no one dares to try
No one wants endeavaour like before
No one wants forever anymore and no one wants to be there like I know I might have been
No one wants endeavaour like before

Livstecken

Nu ska jag strax iväg på mys med några ur klassen, vi får väl se vilka som dyker upp =) Jag hoppas på många i alla fall!

Tågresan gick bra, lite segt stundvis och en timma försent ungefär. Sedan lunch hos farmor med gamla vänner till familjen och kusinerna. Rikigt mysigt och trevligt. Detta inlägg är bara ett tecken på liv. Nu ska jag slänga på mig mjukisar och sedan gå och köpa chips och möta en kompis. Och sedan stickar vi som sagt iväg på klassmys =)

Några bleknar för varje år

Idag åker jag hem, utan att åka bort. Det ska bli skönt att sitta på tåget och sedan komma till Skara igen. Speciellt som det är runt 20 minusgrader här nu, då blir det skönt att åka härifrån. Att komma till varmare ställen och slippa gå omkring som en isbit, rakt igenom nedkyld.
I år ska jag och Sambon ta itag med lägenheten också. Vi har en lista på saker som vi ska få gjorda. Vårat första projekt är att byta bänkplast på bänkarna i köket. Den nuvarande plasten är inte ful på något sätt, men vi tänkte få tag i svart bänkplast och sätta på. Och så ska vi hitta en plansch att sätta upp över köksbordet eller någon stor tavla. Först hade vi bestämt att vi skulle ha en snygg kille där ovanför köksbordet, men nu har sambon gått ifrån den idén. Jag förstår inte alls vad det har tagit åt henne. Själv håller jag kvar i den idén. Sedan är det en massa annat, men det är sådant som hon mest har bestämt och jag minns inte riktigt vad det är för något =)



Mina minnen kommer och går
Några bleknar för varje år
Andra känns så starka som om allt var igår
Mina minnen är det jag har
Och alla frågor utan något svar
De som du lämna till det barn jag då var
(Shirley Clamp, mina minnen)

Välfärdsåren

Det är inte för inte som man känner sig lite studig när det första man gör en lördagsmorgon är att kliva upp och läsa vidare i Välfärdsåren och därefter googla på Watergateaffären och sedan läsa lite till. Att läsa Göran Häggs bok Välfärdsåren är något jag starkt rekommenderar varje svensk att göra. Vissa stycken är lite småsega, det kan jag erkänna. Men sedan kommer det bitar som är så jäkla intressanta att man knappt kan lägga ifrån sig boken. Boken ger en mycket bättre förståelse för dagens Sverige och man lär sig otroligt mycket om vägen hit. Verkligen en nyttig bok att läsa, även om man inte kommer ihåg alla händelser i den. Jag har kommit fram till 70-talets mitt ungefär nu. Extremt spännande! =)
Den här boken är verkligen dagens tips.

Men nu ska jag slänga i mig något att äta och sedan ska jag ut till de övriga och åka pulka och dylikt. Är lite avundsjuk på PP som skulle ut och åka skridskor med sin släkt och grilla korv. Det lät riktigt mysigt det.

Fotografi

Jag letade igenom lådan efter ett fotografi. Jag hittade jättemånga, men inte det där speciella som jag letade efter. Inte det som jag ville vila ögonen på. Det där som sätter igång tankeverksamheten, det där fotografiet som väcker minnena till liv och får minnena att spöka i mitt huvud. Jag var säker på att det skulle ligga i lådan och vänta, vänta på att bli beskådat. Tankarna susar omkring i huvudet och undrar var det har tagit vägen, eller om mina ögon varit blinda och mina händer bara fumlat omkring i lådan. Att jag kanske har missat det, kanske mitt undermedvetna missat det med flit. Eller har jag flyttat på fotografiet? Lagt det i säkert förvar någonstans och nu minns jag inte var.
Jag ser det svagt framför mig, vare sig jag blundar eller tittar.

Imorgon får jag leta vidare.

"Han är så djurisk"

Efter ett snabbt beslut följde jag med mor min och äldsta syrran in till stan. S skulle åka hem med tåg. Först åkte vi till Jysk och köpte två madrasser till våra gäster som nu har anlänt. Sedan vidare till Coop där jag gjorde en investering i mina läppar och köpte ett nytt lypsyl. Det var väl ungefär vid ankomsten till Coop som det som vanligt började spåra ur. När vi står där på parkeringen kikar jag ut genom fönstret som är väldigt isigt och börjar kisa. Och upptäcker att jo, ägaren till bilen en ruta bort är en man som jag känner igen. Förvisso är det en trevlig man, dock för översocial för att man ska vilja springa på honom på Coops parkering. Så jag tänker att han åker nog därifrån snart och vi sitter kvar och väntar i bilen en liten stund. Mannen sätter sig inte i bilen och vi inser att han inte direkt har bråttom. Jag tittar framåt en kort sekund och sedan åter åt sidan. Då är mannen borta, men bilen står kvar. Så jag frågar de andra var han tog vägen och då säger de att han ligger därborta. Så jag kikar noggrannare och ser hur han liksom har huvudet instoppat någonstans nere vid pedalerna och benen utanför bilen. Då passar jag på att öppna bildörren och springa ut och gömma mig bakom kundvagnshuset. Så jag klarade mig =)

Efter Coop hade vi en massa tid att förspilla på något sätt så vi åkte till Mc'Donalds. Och jag ska erkänna att Mc'Donalds ute vid Coop är riktigt uselt. De lyckades förstöra hela min måltid i alla fall. Jag skulle ha fritisar och päronmilkshake och sedan beställer de andra och ungefär när vi ska betala utbrister den mycket intelligenta tjejen i kassan att de inte har milkshake idag. Jag kände hur hela min värld rämnade och för en sekund övervägde jag om jag skulle strunta i allting. Alla vet ju att man inte kan äta fritisar på snabbmatskedjor utan att ha milkshake till. Men jag tog en cola till istället då, för fritisar är ju ganska gott ändå. Bara det att milkshake förhöjer hela smakupplevelsen.
I kassan bredvid stod en kille med långt hår och jag och S kom på att han var ganska djurisk av sig. S tyckte att det såg ut som att han nyss kliat sig i huvudet som en apa och jag tyckte att hans långa bångstyriga hår påminde om en lejonman.

Och detta inlägget blir rätt långt, men här kommer en sista grej bara. Den senaste tiden har jag tänkt på en grej och det är att vita kalsonger är fruktansvärt äckligt. Men det är bara för att jag har hakat upp mig i tanken. Jag kanske växer ifrån denna åsikt, men jag tvivlar på att det blir inom en snar framtid =)


visste du att Johan kommer av det latinska ordet Johanianussatarnus och betyder "instabil i sinnet" ?

Det blåsande lövet

Att ett litet sms, innehållande så få ord kan få en ur balans så fort. Det liksom skakar om hela livet och man känner sig som ett litet svagt löv som kastas hit och dit i luften av oändligt mycket starkare vindpustar. Och efter en åktur åker lövet ner till marken igen, men efter en stund blåser det igen och lövet åker återigen uppåt och snurrar omkring. Vissa dagar är blåsigare än andra. Detta är bara en metafor, för att liksom förstå själv.

Men skillnaden mellan mig och lövet är att lövet inte kan göra något åt situationen. Och att jag väljer att inte göra något åt situationen.

Fornnordisk tungmuskel

Ikväll, mina vänner, då blir det tjejmys hos F med VB&I. Det är något jag har längtat efter! En lugn kväll med mina gamla tjejer. Ska bli kul att prata och se vad som har hänt under den gångna hösten då vi har varit ifrån varandra. :)

Min nyårsafton var helt perfekt. Först jättegod middag hemma med familjen och grannarna. Vi åt lax med en jättegod röra och tunnbrödschips (jag fick majschips) och så citronsmak över det hela till förrätt. Till varmrätt blev det oxfilé av ko, som är det godaste man kan tänka sig, jättefint kött var det verkligen och hemmagjorda stripes till det och en hemmagjord bearnaisesås. Såsen skärde sig några gånger, men grannen som är kock räddade den till slut och den smakade jättegott. Stripesen var enormt läckra, tusen gånger bättre än köpta! Och efterrätten var helt utsökt. När jag kommer tillbaka till Skara kommer det förmodligen en bild på den. Det var pannacotta med jordgubbsmos, jordgubbar och flarn till. Jag fick flanera de söta efterrättsskålarna bäst jag kunde och det gick väl sisådär. ;)
Efter denna brakmåltid skjutsade min moder iväg mig till en gammal klasskompis där jag spenderade resten av kvällen och tolvslaget tillsammans med en annan gammal kompis. Jättemysigt var det! Vi tittade på film, pratade, spela TP och de sköt raketer. Mitt i natten åts det räkmacka och blev ännu mer prat. Och den alltid lika lättlurade flickan gick återigen på en lögn.
Kompisens pappa lurade mig om att jämtar har en speciell muskel i tungan som gör att de kan uttala till exempel mylta på ett speciellt sätt och att jag saknar den muskeln och att jämtarna är de enda i hela världen som har kvar den här muskeln som är en gammal fornnordisk muskel. Jag tyckte ju såklart att det var skitintressant och häftigt. Och när jag drog upp det en stund senare tittar A på mig och utbrister:
- Men gick du på det där? Han ljög ju.
Och så fick jag skämmas lite ;) Men det var enormt kul att spendera kvällen och tolvslaget med mina gamla grabbar :)

Och idag åt jag pannkakor och det är inte heller så äckligt ;)