Vad kul det är när man hör ifrån människor som man inte träffat på jättelänge och man skriver lite sådär bara i allmänhet och hör att det går bra för personen i fråga. Att livet leker och att allt är helt okej, mer än okej. Att det liksom inte spelar någon roll att det var länge sedan utan att de istället är glada över att man hörs lite grann. Checkar läget liksom.
Det är då man verkligen kan lita på att det finns fina minnen ihop. Och det slår en hur många människor det finns därute som det var så länge sedan man hörde av och som man lekte med när man var liten, väldigt liten, otroligt liten.
När man dessutom får höra kommentar "vad stor du har blivit". Då vet man att det var många år sedan. För jag fyller ju trots allt 17 år i år. Ett steg närmare, ja vadå? Lika mycket är det ju ett steg längre ifrån också. Ett steg längre ifrån barndomens ljuva år. Men nu ska jag inte trassla in mig i snurriga tankar. Utan jag ska skutta vidare till Sambon och PP och ta det lugnt en stund till och sedan sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar