Det var en helschysst kväll. Mysprat i mängder och mycket skratt. Jag har fått S.M att bete sig som en bitch. Hon påstår att hon umgåtts för mycket med dig nu på sistone. Åt det kan jag väl inte göra så mycket annat än att fnysa och skratta lite rått. Bitchig? Jag? Nja, det känns väl inte riktigt rätt ihop.
Jag mår illa, och känner mig konstig. Förmodligen har jag fått i mig nått gluten. Men hur? Och när? Och vad åt jag i så fall? Ibland blir jag så less på detta, för det mesta är det inte så farligt ändå. Men det är ändå så himla mycket att tänka på. Man kan inte bara ta det som det kommer, utan man måste planera in det här med mat och jag avskyr att behöva säga till och ställa till en massa besvär. Fast som sagt, det brukar gå som smort. Det är vissa tillfällen bara som det känns lite extra jobbigt och omständigt och krångligt och a pain in my ass. Men så är det ju för alla ibland. Antar jag...
Framtid? Vad säger det dig? Om du fokuserar på din framtid, framkallar inre bilder, framtidsvisioner, vad ser du då? En fet bunt med sedlar och en lysande karriär? Eller en fantastisk familj? Eller både och? Eller lever du ensam med hundratjugotvå katter i en liten röd stuga med vita knutar? Eller lever du värsta partylivet i NY med nya flirtar varje vecka? Hur ser det ut? Såklart kan ens framtidsdrömmar ändras flera gånger om, men det är sånt där jag brukar roa mig med att tänka på. Jag pratar mycket om framtiden, löst, tomt prat som jag inte alls menar allvar med. För det mesta. Jag skojar mest om det ämnet och är inte så värst seriös om det hela. Framtiden känns avlägsen. Men jag vet att en familj känns väldigt viktigt för mig. En stor och mysig familj med bra sammanhållning. Att ha en bra familj, det är mitt mål med livet. Att ha lyckats med det, för det kan vara en knepig bit. Jag har ingen dröm om att göra en världsstor karriär. Visst, det skulle vara jättekul att få dansa på stora scener och koreografera världsberömda danser. Men jag har aldrig haft någon kämparglöd, för jag har sällan haft drömmar som varit såpass viktiga. Det är liksom skit sak samma om det slår in eller inte. Egentligen. Säg att det är påväg att hända men att jag blir gravid och bildar familj istället. Det skulle inte vara någon dödsstöt. Allra helst skulle jag nog vilja ha ett bra journalistjobb på en tidning där jag trivs. Det är ett yrke jag gärna skulle ägna mig åt. Och så ägna massor av tid åt en underbar familj. Pälsdjur är väl inte direkt tänkbart tyvärr. Men detta är också bara lösa planer. Det är bäst att ha det så, egentligen ska ens framtid inte vara för utstakad utan det måste finnas utrymme för förändringar. Jag planerar jättemycket, men aldrig fasta planer.
Allas framtidsdrömmar ser olika ut. Den enes dröm är inte mer rätt eller fel än den andras. Det gäller att ha respekt för ens olika drömmar, att inte döma ut hur någon annan skulle vilja leva sitt liv. För det är ju så, vi har inte samma drömmar. Alla vill inte ha samma framtid och det är okej. Det måste få vara okej. Jag tycker det är skönt att se olika vinklar på framtiden. Vem vet hur det verkligen slutar? Hur det än blir, så blir nog allt bra. Men stora ord och löften om framtiden, det är skrämmande saker det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar