Jag bor i Sverige och i Sverige är det en självklarhet att få ångra sig. Ja, det var vad jag trodde. Tydligen så är det inte så. För idag var det en förtjusande person som påstår att efter ett val då måste man ta konsekvenserna. Även om man vill ångra sig. Då får man inte det utan då ska konsekvenserna vackert tas emot. Det tycker jag är stört, för om man vill ändra sig. Då borde man ju få ändra sig. Sverige är väl ingen diktatur där någon hemsk människa sitter på sitt feta arsle och bestämmer att vi inte får ändra oss? Eller?
För i så fall går ju skiljsmässa bort på en gång. För när man gifte sig gjorde man ett val, den här personen ska jag leva med resten av mitt liv. Om man då vill ta ut skiljsmässa, ja, då har man ju ångrat sig och vill ändra sitt val. Men så som vissa vill ha det borde ju inte skiljsmässa vara tillåtet.
Denna diskussionen handlar om tryckfärgen på en tröja och det är en simpel grej och för min del är det inte själva tryckfärgen det handlar om. För mig handlar det om något så oändligt mycket större. Principen. Själva principen att dessa människor inte får ändra sig. För de ska ju själva få bestämma om de vill ångra sig eller inte. Någon annan människa ska ju inte tala om för dem att de inte får ångra sig. För då faller Sveriges uppbyggnad på en gång. Som ett vekt korthus som man blåser på. Platt till marken och sprider ut sig över ett halt bord.
För mig är det en självklarhet att man ska få ändra sig. Och jag tycker att folk borde inse att val leder till att man vill ändra sig och ångra sig. Så tillåt det. Visa förståelse för människors ändringar. För någon dag är det du själv som vill ångra dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar