Andra sekunden bryter du ner mig totalt

En del människor är så delade i två olika personligheter. Som du. Du är ett bra exempel på det. Ena sekunden tycker jag att du är en av de bästa som finns och andra sekunden, andra sekunden bryter du ner mig totalt. Ska det vara så? Att en enda människas ord kan betyda så otrolig mycket? Har det att göra med relationen mellan människorna? Eller är det för att en enda människa kan ha så mycket i sin röst som får allt att brista? Jag börjar bli bättre på att skölja av mig allt, sätta upp en stötdämpande mur runt omkring som dessutom försöker så gott den förmår att studsa bort allting ut i skogen och jag silar igenom. Låter det goda sila igenom och de onda, de kommer inte igenom. Fast några korn av ondska slipper förstås igenom. Så är det alltid.
Jag längtar till hösten nu.

Ska man skratta eller gråta?`