lördag, april 12

Annars kan det kvetta

Klockan börjar bli sen. Minuterna tickar iväg. Och var tar de vägen efter att de blivit förbrukade? Tänk på alla minuter som gått, var är dem nu? Finns de i ett litet förråd någonstans? Om de gör det, kan inte någon visa mig vägen dit. Jag vill förlänga helgen lite, men samtidigt vill jag att dagarna går så att skolavslutningen kommer allt närmare. Jag känner inte för att sova, men jag vet att sängen väntar på mig. Att mörkret väntar på att få omfamna mig. Jag måste sova snart, antar jag. För imorgon har jag en hel del att plugga. Fysik, So, svenska, franska och säkerligen har jag glömt något. Jag behöver en god natts sömn. Fast på sistone har jag drömt så konstigt. Jag inbillar mig att man sover sämre när man drömmer klara drömmar. Om det faktiskt är så vet jag inte. Men det känns som att man inte blir lika avkopplad då. Jag vet inte varför jag drömmer så klart nu, för egentligen är det inte några viktiga drömmar heller. Jag får inga lösningar på världens alla problem i drömmarna. Inte på mina egna heller för den delen. Så då kan väl klara drömmar kvitta? Det var länge sen jag febrilt slog i drömtydarboken för att tyda mina förvirrade drömmar. Jag försökte komma ihåg små detaljer och färger som skulle förklara allting. Jag lyckades ändå aldrig förstå något viktigt eller se några sammanhang eller sammanband. Och då kan det lika gärna vara! Å andra sidan, måste allting ha en mening? Även om jag inte ser någon mening med allting nu, så kan det ju hända att jag i framtiden, eventuellt, någon gång ser en mening med det hela. Jag vet varför man drömmer och att det är ens undermedvetna som bearbetas. Men om jag drömmer om en rosa ko som plockar jordgubbar ur ett kylskåp, hur hänger det då ihop? Jag har aldrig haft en sån här dröm, hittils, men den dagen jag har det. Då kommer jag att bli förvånad! Den saken är säker. Men lite kanske jag tror på att det är det undermedvetna som sätter ihop våra drömmar. Men att det kanske inte alltid är dagsfärska händelser med i drömmen, eller så är det bara mitt undermedvetna som är ovanligt trögt. Någon borde undersöka mitt huvud, det tror jag!

Nu ger jag fasen i alla drömmar och hänger mig åt njutningsfull läsning. Senaste numret av Cosmo kom igår. Slimegrön bakgrund och kanariegul text. Det har fångat mitt hjärta, totalt!

Inga kommentarer: