Jag har tänkt på en sak. I augusti, runt den 22 eller något sånt där har jag käkat glutenfritt i ett år. Visst har det förekommit fusk någon enstaka gång, dock inte så ofta faktiskt. Jag mår ju för det mesta inte sämre av att fuska någon gång ibland, det är bara inuti som det mås sämre. Tarmen försämras och grejs. Skit samma, jag orkar inte dra hela storyn. Hursomhelst, det jag har kommit fram till att när man väl börjat käka glutenfritt så tänker man inte på att det är äckligt. När man vant sig blir det väldigt gott faktiskt. Ju mer man äter desto godare. Och de gånger då jag har fuskat så har jag inte slagits över hur gott det är och att jag önskar att jag kunde äta gluten i mängder. Det enda jag önskar är att det inte vore så jobbigt att vara glutenallergiker. Hemma går det toppen, det är i princip aldrig något problem. Men det är värre när man är borta, hemma hos andra, vill äta ute och så vidare. Men är ju jättejobbig som inte kan äta allting, alltid måste man kolla och ställa till besvär. Jag önskar att folk skulle uppmärksamma detta mer. Det finns fler allergiker än vad man vet om. Jag för min del tycker att det är pinsamt när folk försöker truga på en saker och man inte får ta emot och då får de dåligt samvete för att de inte har något att erbjuda.
Men med tiden blir allt bättre, i framtiden tror jag att allergiker har lättare att äta ute och så vidare. För det finns folk som jobbar för att vi ska få det bättre. Vilket är helt fantastiskt! Men det är sånt som alla borde tänka på, alla kan bära på en matallergi. Det är bra att alltid fråga folk om de verkligen tål allt. Och jag tänker inte direkt på mig som glutenintolerant. Jag är bara jag och det får räcka.
Föresten, enligt försäkringskassan eller något sånt så är jag 2 % invalid eftersom jag är glutenintolerant. Hur sjukt är inte det??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar