Man vet aldrig när tankar flyger på en. Jag stod och pressade min potatis till kvällens middag bestående av pressad potatis (såklart!), stekt falukorv (läs: bränd) och en morot och lite ketchup (som jag tappar gaffeln i hela tiden) och två glas vatten.
I alla fall, detta ska inte handla om vad jag käkade, för det är totalt oviktigt. Åtminstone i detta sammanhang. Är någon intresserad så svarar jag ju givetvis på mera frågor =) Inte för att jag är en bra matförebild precis. Skit sak samma, nu håller jag på att spåra ur!
Tanken som flög på mig handlar om kärlek. Jag tänkte på Colette och Art. Den bästa triologi jag någonsin läst! Och hade jag inte haft så mycket annat att pyssla med, exempelvis bygga på min framtid så hade jag satt mig ner och läst de böckerna igen. I alla fall, i en dialog som Colette för med sin kompis säger hon något i stil med att Art är den rätte, åtminstone för stunden. Det där gillar jag. Att säga att någon är den rätte blir så överdramatiskt. Och liksom det känns som att man får en aha-upplevelse och så plötsligt är allt ödesbestämt och blablabla.
Fast jag har en känsla av att det där aldrig skulle gå hem om man sa så till personen i fråga. För det låter ju som att man inte tvekar inför möjligheten att byta.
I alla fall tycker jag att det låter fint och om man möjligtvis ska kalla någon för rätt, så tycker jag att det där är ett bra sätt att tona ner det lite grann och hålla det hela på en rimlig nivå.
Jag ska testa någon gång, bara för att se reaktionen. Naturligtvis om jag skaffar mig något seriöst och se om det uppskattas. Jag skulle gilla mer om någon sa att jag var den rätta för stunden och inte den rätta. Fast vi är alla olika =)
Nu ska jag läsa min systers blogg och dricka upp mitt vatten =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar