Stolthet? Nej, det har jag ingen

Ibland blir jag inte klok på mig själv. På hur jag resonerar och agerar. Det där med stolthet har aldrig varit särskilt viktigt för mig. Det är då en sak som är säker. För hade jag prioriterat stolthet, då hade jag verkligen inte betett mig såhär. Då hade jag nog inte stått på samma plats såhär länge, då hade jag nog cirkulerat i andra riktningar. Då hade jag rört på mig. Då skulle man kunna se en utveckling från de senaste åren fram tills idag. Inte kunna dra den röda tråden från den tiden fram till nu, vilket är precis vad man kan göra just nu. Och hade jag varit en person som verkligen bryr mig om stolthet, då hade jag mått skitdåligt över det där nu. Vilket jag inte gör. Lite irriterad kanske jag kan bli stundvis, eller känna att jag betett mig som skit. Men inte mer. Jag ligger inte vaken om nätterna och tänker att min stolthet har sårats. Jag tror faktiskt inte att jag har någon och även om jag har en liten gnutta är det inget som bekymrar mig något större. För det finns ju viktigare saker att bry sig om. Så spela roll. Stolthet or not. Föresten tror jag bara att många gånger är nog den där förbaskade stoltheten i vägen. Man kan inte göra si eller så, för att då trampar man på sin stolthet. Jaha? Däremot kanske ens stolthet ibland hindrar en från att bli behandlad som dirt. Och det är ju en positiv aspekt i och för sig. Å andra sidan har jag sett personer som jag anser bryr sig om sin stolthet bli behandlad som en jäkla trasdocka, en liten vante som fladdrar dit vinden vänder sig. Och så vill man ju inte ha det. Och stoltheten kan många gånger sätta sig i vägen för den rätta vägen, hindra en från att göra det rätta valet, det valet som hjärtat vill göra men som stoltheten sätter stopp för.
Så jag är allt glad att jag inte har någon som helst stolthet.

Jag mår inte bra. Det började i söndags, när jag stod och väntade på bussen kände jag mig yr, som att jag skulle falla ihop vilken sekund som helst och jag ville bara gå och spy. Dock är jag lite rädd för att spy, jag har inte gjort det på fyra år, så när jag väl gör det kanske allt bara väller ur mig, det där som inte kommit ut på fyra år. I skolan igår brände ansiktet, jag mådde illa och hade väldigt ont i huvudet, speciellt den högra delen av det. Och jag kände mig konstig i magen och hade återigen den där känslan av att jag ville spy. Och sådär mådde jag hela kvällen. Imorse vaknade jag med huvudvärken, när jag gick ner och pratade med pappa kom spykänslorna tillbaka. Och jag mår illa.
Jag har drömt en del mysko saker hela morgonen och klev upp halvett. Då jag drack blåbärssoppa och käkade majsbröd, riskakor och ost.
Mamma skulle ringa vårdcentralen, varför vet jag inte. Men hon tycker tydligen att jag har mått mycket illa på sistone. Själv kan jag nog inte riktigt hålla med. Jag tänker bara tillbaka på den där våren för en massa år sedan då jag konstant (konstmyra?) nästan mådde illa.
Pappa skulle iväg till Ica förut och frågade om det var något jag ville ha. Men det var det inte. Vad skulle jag vilja ha därifrån? Ica säljer ju inte tågbiljetter. Hursomhelst, när han kom tillbaka la han en tidning bredvid mig. Han hade valt just den för att man fick med en ansiktsmask, tidningen i fråga hette Amelia. En tidning jag hittills aldrig beblandat mig med. Linda Bengtzing är för övrigt på framsidan och det verkar handla mycket om hus i detta numret. Jag har börjat läsa lite i den. Han hade också köpt en kexchoklad, men väl hemma kom han ju på att det får jag inte äta. Ett mycket smart takiskt drag måste jag erkänna.

Sicket dubbelspel jag spelade igår. Känner mig lite smått hemsk, men va fan. Livet är till för att levas. Riiight?

Jag är alltså inte i skolan idag. Men jag måste öva franskaglosor och läsa min Auschwitzbok. Snart borde jag sätta igång med min rapport också om förintelsen. Men jag drar mig för att börja med den. Fast å andra sidan, när man väl samlat ihop bra fakta tror jag att det kommer gå ganska fort, det som kräver lite mer är väl diskussionen möjligtvis. Det där ska nog gå bra, ska vara inne onsdag nästa vecka. Så det är nog bäst att jag läser lite till. Och så måste jag söka på Internet också. Det är nog hög tid att jag börjar lite senare idag.

Jag som hästtjej