Jag läste precis en artikel. Om stöttande kvinnor. Något jag inte kan förstå är hur kvinnor kan stötta sina män i precis varenda liten grej. Visst ska man stötta varandra i en relation. Men om det finns uppenbara bevis för att han är otrogen! Varför stannar de då kvar? Inser inte dessa kvinnor att de förtjänar något oändligt mycket bättre än en otrogen jävel? För det gör dem ju! Ingen ska behöva stå ut med att vara med någon som är otrogen. Ingen! Jag skulle vilja fråga dem personligen, varför de stannar kvar? Eller har det varit de två såpass länge att de inte riktigt fungerar utan varandra?
En del som varit otrogna får en ny chans. Jag vet inte om jag skulle fixa att försöka lita på någon sådär igen. Fast det kanske beror lite på situationen också. Men undra hur det ska kännas om man ger sin man en ny chans och så är han otrogen igen. Sicket jävla hugg i ryggen! Och vad blåst man ska känna sig som gav honom en till chans och verkligen trodde att han skulle bättra sig. DÅ måste man väl bara packa sina saker och dra ifrån honom. Eller?
Kanske är man så jäkla kär i sin karl att man vill! att han ska bättra sig för man vill så desperat ha honom. Man har liksom en bild av honom och så vill man ha honom. Även om han inte alls är sån. Men man är ju kär! Galet, upp över öronen kär.
Och kanske man tar tillbaka honom och försöker röja undan spåren och sedan ska man leva lyckliga igen. För det är ju lite av ett misslyckande också. Det här med att ens man var otrogen. När ett förhållande tar slut är det ju alltid ett misslyckande, eller hur? Verkligen inte! Men det kan kännas så. Varför tog det slut? Varför? Människor söker hungrigt efter ett svar, för de ska veta allting. Och varför var din man otrogen? De måste ha svar, de måste veta allt!
Man är inte misslyckad om det tar slut, och speciellt inte bara för att ens man är otrogen. Det betyder inte att man saknar nått. Det betyder att ens man var en idiot som inte insåg vad han hade. Det är hela saken. Och vem vill vara ihop med en idiot? En idiot som uppenbarligen inte förtjänar en? För det gör han ju inte!
Det är ju visserligen jättesött av dessa kvinnor att stå kvar vid sina män, samtidigt som det ibland tyder på stor idioti. Ni klarar er själva! Utan honom är ni något, ni också.
Män ska inte få bete sig som skit och sedan välkomnas tillbaka.
------------------------------------------------
Jag är hemma idag också. Men jag mår inte lika dåligt som igår. Mamma tror att det kan vara någon allergi. Men för vad? Det kan jag inte få in i mitt arma värkande huvud. Jag måste plugga lite idag. Matte och läsa i min Sobok. Men klockan är ju bara tolv än, så det är ju gott om tid.
Jag vet inte om jag ska dansa ikväll än. Men jag borde åka dit, för jag har missat jazzen en hel del. Men det är inte riktigt lika kul med jazz längre, nu när inte VS är där. Jag hade velat ha min gamla grupp, jag saknar AN också och framför allt dansläraren vi hade förra året. Hon var så jäkla bra och gullig! Det är inte samma sak med den här gruppen.
Ah, vi får se.
Jag blödde näsblod imorse, inte så himla trevligt precis. Jag avskyr att blöda näsblod. Som tur är gör jag ju inte det sådär jätteofta, men några gånger per år blir det ju allt. Jag har konstiga utslag i armvecken, måste nog smörja in dem med salva och hoppas att de försvinner.
JAG VILL FLYTTA NU! =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar