Dagens händelse äger rum på Mc'donalds och jag har gått och tänkt på den hela dagen. När mamma plockade upp mig vid stationen så åkte vi ut till Mc'donalds för att inta frukost. Dock har Mc'donalds ett klent utbud för oss glutenintoleranta varav glutenfritt hamburgerbröd verkar ingå i det mesta. Men detta inlägg ska icke handla om mitt raseri över det där äckliga och trista brödet utan om något viktigare. Efter frukosten gick jag iväg mot toaletten. Dörren in till handikapptoaletten var öppen och eftersom jag är rätt lat av mig var det ju betydligt enklare att promenera in där än att öppna dörren in till den vanliga toaletten. Väl där inne gjorde jag en stor upptäckt. För behållaren för toalettpapper sitter nämligen en halvmeter ifrån själva toalettstolen. Vilket gjorde att jag höll på att glida av toalettstolen och bli handikappad själv när jag sträckte mig efter papper. Jag fick nästan balansera på ena sidan och verkligen kasta mig mot behållaren för att söka balans samtidigt som jag ryckte åt mig lite papper. Det kanske bara är jag som har missuppfattat detta med handikapptoaletter. Det kanske inte är för dem som är handikappade utan mer för dem som vill bli. Eller?
En tanke har slagit mig idag. Och inte bara lite utan ordentligt och det ledde även till en skrattattack. Denna tanke slog mig på ett ställe som lätt kan uppfattas som mitt favorithäng, men som inte alls är det, nämligen på Mc'donalds. Medan mamma och jag käkade så pratade vi något om att jag, mamma, E&S har samma humor och pappa har till viss del samma humor. Och på något absurt sätt slog det mig att vi är en familj och det skrattade jag gott åt. Nu i efterhand förstår jag inte riktigt det där, för det är klart att jag varit medveten om att vi är en familj tidigare, men på något sätt insåg jag något där som var värt att skratta åt. Fråga inte närmare för bättre än såhär kan arma jag inte förklara det. Hursomhelst så var det inte något litet skratt som man skrattar av artighet utan ett exploderande, befriande skratt så att magen värker efteråt och man får lite mer skrattrynkor än vad man hade innan skrattet. Folk måste tro att jag hör hemma på cirkus eller något.
Det har hänt en hel del sedan sist måste jag påpeka. Jag och syrran har kirrat en lägenhet och jag har köpt en svart väst plus två cd-skivor och två dvd-filmer. Jag har också fått femhundra kronor enbart för att jag är en duktig flicka. Jag har tagit blodprov och pratat om min glutenintolerans och fått mer kött på bena om den. Jag har varit i Halland och träffat båda syrrorna och massa mer. Njutit av livet och alla dess härligheter. Nu såhär har jag säkert glömt något. Men det kan jag ju återkomma med i såna fall. Värre än så är det knappast.
- Du är en skumnalle.
- För att jag är söt?
- För att jag vill bita huvudet av dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar