onsdag, november 12

Solklart

Var tar tiden vägen? Vi hade föresten en diskussion om det i nian. TA trodde att det fanns två minuter som hoppade runt i klockan och liksom turades om. Fattar ni? Den ena hoppar fram en minut och sedan lägger sig den andra framför, så att de turas om att vara först och sist. På ett lätt sätt kan man beskriva det så. För var tar gången tid vägen? Lägger den sig i ett förråd någonstans kanske? Då skulle jag vilja hitta det förrådet och få lite extratid. Kanske det är tidsförrådet som finns vid regnbågens slut? Jag måste nog kolla.

I alla fall. Den här eftermiddagen har flygit iväg någonstans och jag vet inte var den har tagit vägen. Jag var hemma tjugo i fyra, lite drygt två timmar sedan. Ändå har jag inte käkat något än, vilket jag anser att en normal människa borde ha gjort senast klockan fyra. Om inte en rejäl middag så åtminstone en liten korvsmörgås. Detta har jag alltså inte gjort. Då kan man ju genast ställa frågan:
Så, vad har du gjort då?
Bra fråga, mycket bra fråga. Vad har jag gjort egentligen under dessa 120 minutrarna? Jag började med att låsa ytterdörren, kränga av mig jackan, lägga vantarna och mössan (gula grejer såklart) på hatthyllan, ta av mig skorna och sjalen och gå på toaletten. Sedan tog jag av mig de blöta sockarna och tog på mig reklamraggsockar (Länsförsäkringar) och bytte mina jeans mot mina pyjamasbyxor. Sedan satte jag mig med matteläxan och gjorde den och sedan kollade jag över engelskaläxan och så läste jag en stund i min bok. Efter det gick jag och la mig i sängen med Claes (min dator) och gjorde historia. Skrev ner lite av vad vi sagt idag och gjorde några av de första frågorna på Mellankrigstiden. Efter det blev jag naturligtvis tvungen att kolla min mejl och sådär. Sedan ringde min kära farmor och vi pratade en stund, en ganska lång stund faktiskt. Och de samtal avslutas alltid med "ni vet väl att ni får komma hit när ni vill". Jag vill faktiskt åka dit snart, men räcker tiden till? För som sagt, var tar den vägen?

Och magen vill ha mat nu. Den kurrar inte, men den svider, sådär som den gör när man är hungrig. Men jag tänkte vänta tills sambon är hemma. Jag tror att vi ska äta falukorv idag. Och här, min vänner, är det dags för ett tips. Pröva Euroshoppers falukorv. Hittills har jag inte märkt av några dåliga bieffekter som kräkningar, tixs, yrsel, illamående eller konstant död. Vi tycker om att pröva de billiga märkena och se om de är något att ha. Och jag gillar falukorven skarpt. På sistone har jag haft svårt för att äta tjocka falukorvsbitar råa (förutom på macka då). Men denna funkade kall som varm. Det är en ring för 20 kr :) Det är svårt att slå, gott folk.

Hmm.. jag känner mig som en reklampelare idag. Först länsförsäkringarlogga och nu pladdrar jag på om falukorven. Allt detta utan betalt. Jag måste hamna i himlen. Solklart.

Inga kommentarer: