"Roligt att höra att du lever - fortsätt med det - hej!"
(Ur Maken - en förhållanderoman av Gun-Britt Sundström s.204)
"När jag vaknar på morgonen och något nytt sammanträffande med Aron inte finns så långt ögat når undrar jag allvarligt vem det egentligen är som har påstått att det är något att stå efter, att vara förälskad."
(Ur Maken - en förhållanderoman av Gun-Britt Sundström s.322)
Jag känner igen mig skrämmande mycket med huvudpersonen Martina. Och när jag nämner det för någon och de ber mig beskriva på vilket sätt, så liksom låser sig orden. Hur ska jag kunna beskriva bokens karaktär om jag med samma ord fångar upp mig själv? Jag hittar inga vettiga ord för det. Det ska medges att jag kanske inte överensstämmer med henne på allting, men med mycket. Martina har nog någon sorts realism över sig vad det gäller kärlek, en snusförnuftig bild, rätt klarsynt, egensinnig. Jag vet inte riktigt. Men vissa meningar och formuleringar och tankar är som att kliva in i sin egen hjärna. Detta kan bli en bok jag måste skaffa till min egen bokhylla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar