Jag övar mig i konsten att vara snäll. Det är därför jag sitter i vardagsrummet med en tejpbit över munnen och inte är i köket där päronen lagar mat. Utan tejpbit.
Fast det blir nog bara fram tills maten är klar, för mat, det tänker jag stoppa i mig. Visserligen åt jag sen frukost men sedan dess har det bara blivit ett äpple för vi har haft fullt upp med att handla och ut och leta påskris och gå ner sig i enorma mängder med snö.
Fast att vara snäll är rätt tråkigt och att inte prata är ännu tråkigare. Fast man måste väl testa ibland bara för att veta att man väljer rätt väg i vanliga fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar