Grådyster stad

Jag sitter här och blickar ut över en grådyster stad. Det duggar allra minst och jag måste packa ner extra sockar i väskan som jag kan byta till när jag är framme vid skolan. Idag har jag sovmorgon, vilket betydde att jag klev upp runt sju. Vanligtvis kliver jag upp mellan sex och halvsju. Men jag kan ta det lugnt nu. Som för stunden, då jag avnjuter två stekta ägg som blev perfekta. Jag sitter och funderar lite halvt på krångliga saker. Som att när man verkligen är passiv för att allt ska bli rätt och folk ska bli glada och man inte fattar fel beslut. Då blir det ändå inte rätt. För folk gillar inte passitivitet. Det borde ju vara fantastiskt att kunna styra en annan människas val. Eller? Har folket utvecklats de senaste åren? Några av oss kanske? Man kan nog våga tro på delar av mänskligheten. Fast det är en bit kvar innan man kan tro på alla.