Kanelbullens dag idag. Vilket betyder att man ska frossa i ljuvliga kanelbullar, gärna enormt stora. Som den som den där författaren hade med sig när jag var på en liten tja, nästan föreläsning i Skövde för väldigt många år sedan. Den var enorm, en sådan skulle ju inte direkt sitta fel idag. Det kan jag ju försäkra. Men det finns ett problem, ett ganska stort problem. Dels så har jag ju ingen sån bulle, men man skulle ju säkert kunna baka ifall mamma hade gjort en deg. Ja, jag vet, men vi får ju inte lära oss att göra degar. Fast jag kan göra en bulldeg. Hursomhelst, att få till en stor bulle är inte problemet. Jo för Fia kanske, hennes bullar blev pyttesmå sist hon bakade. I alla fall, det riktiga problemet är följande:
Jag tål inte gluten!
Det är lite värre än att ordna en stor bulle. För detta problem kommer aldrig att försvinna. Never. Jag kommer aldrig att få äta en riktig bulle, vanlig pasta eller en riktigt god kladdkaka. Vilket gör en en smula deprimerad. Ibland, inte jämt. Det blir ganska krångligt när det är så. Fast ändå inte. Mc'donalds har glutenfria hamburgare. Inte för att de är sådär skitgoda, men de funkar ju. Fast det är omöjligt att äta upp hela och det är väldigt gott med jordgubbsmilkshake till.
I alla fall, det blir nog ingen kanelbulle för mig i år. Åh, typiskt, jag som brukar frossa i massor av kanelbullar.
Jag har slarvat bort min gula mapp. Där träningsdagboken ligger. Jag har lite att fylla i där. Typiskt. Men förhoppningsvis ligger den i mitt skåp. Och jag ska ju till skolan imorgon. Tyvärr. Jag har ingen lust att gå dit, men jag måste göra det ändå. Så att jag kan plugga, få bra betyg och komma härifrån. För jag vill verkligen härifrån. Till Stockholm eller Göteborg. Japp, bara det största duger. Få vara en i mängden och inte förknippas med tidigare misstag.
I alla fall, jag borde äta någon frukst snart. Jag gick upp strax efter nio. Hade tänkt duscha vid elva, men förskjuter nog det framåt några timmar eller så. Ska ringa T senare med. Och se på Dawson's Creek.
Om jag orkar äta någon frukost blir det nog rostat bröd med aprikosmarmelad och ost. Naturligtvis glutenfritt bröd som är godast rostat, det blir inte lika torrt då. Säkerligen blir det ett glas oboy till eller två.
Teven Here I Come!
Jag tål inte gluten!
Det är lite värre än att ordna en stor bulle. För detta problem kommer aldrig att försvinna. Never. Jag kommer aldrig att få äta en riktig bulle, vanlig pasta eller en riktigt god kladdkaka. Vilket gör en en smula deprimerad. Ibland, inte jämt. Det blir ganska krångligt när det är så. Fast ändå inte. Mc'donalds har glutenfria hamburgare. Inte för att de är sådär skitgoda, men de funkar ju. Fast det är omöjligt att äta upp hela och det är väldigt gott med jordgubbsmilkshake till.
I alla fall, det blir nog ingen kanelbulle för mig i år. Åh, typiskt, jag som brukar frossa i massor av kanelbullar.
Jag har slarvat bort min gula mapp. Där träningsdagboken ligger. Jag har lite att fylla i där. Typiskt. Men förhoppningsvis ligger den i mitt skåp. Och jag ska ju till skolan imorgon. Tyvärr. Jag har ingen lust att gå dit, men jag måste göra det ändå. Så att jag kan plugga, få bra betyg och komma härifrån. För jag vill verkligen härifrån. Till Stockholm eller Göteborg. Japp, bara det största duger. Få vara en i mängden och inte förknippas med tidigare misstag.
I alla fall, jag borde äta någon frukst snart. Jag gick upp strax efter nio. Hade tänkt duscha vid elva, men förskjuter nog det framåt några timmar eller så. Ska ringa T senare med. Och se på Dawson's Creek.
Om jag orkar äta någon frukost blir det nog rostat bröd med aprikosmarmelad och ost. Naturligtvis glutenfritt bröd som är godast rostat, det blir inte lika torrt då. Säkerligen blir det ett glas oboy till eller två.
Teven Here I Come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar