Att lämna Sambon ensam hemma igårkväll med H visade sig vara det värsta jag gjort på länge. När jag kom hem såg det ut som ett bombnedslag i hela köket, framför allt på diskbänken. Jag har int vågat titta i skåpen än om det finns något kvar där eller ifall allt ligger på diskbänken, det känns nästan så.
Och just nu är jag i valet och kvalet. För jag har sovmorgon till tio över tolv. Ett tag var jag inne på att åka till skolan lite tidigare och käka, men jag gör nog inte det. Jag steker mig ett par ägg och slappar hemma istället. Men frågan är ju då om jag borde diska undan lite och underlätta för henne. Det vore ju det mest hjärtliga att göra. Frågan är väl egentligen ifall jag är hjärtlig.
Åh andra sidan kommer hon ju att bli glad sen när hon kommer hem.
Jag ska nog diska en omgång, så mycket som diskstället tillåter. Fast jag tror knappast att det kommer att märkas ändå. Men det är ju tanken som räknas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar