Jag gillar verkligen när man är ute och går och ser ett äldre par som håller varandra i handen. Det behöver inte vara ett bevis på att de har varit ihop hela livet, de kanske träffades för en månad sen och är alldeles nykära. Det vet jag inget om. Men det känns fint att kunna älska på ålderns höst. Att ha någon att bry sig om och som bryr sig om en själv. Det känns fint att ha någon att hålla i handen, när livets sand har runnit en bit.
Idag har jag lånat Richard Dawkins - Illusionen om Gud. Nu ska jag bara läsa ut Marcel och sen ska jag sätta tänderna i denna bok. Som jag har hört en del om. Den verkar riktigt intressant. Angående Marcel Proust - På spaning efter den tid som flytt: Swanns värld, så är den boken värd den lilla kamp man måste kämpa sig igenom i början av boken. Det är så himla vackert språk och kärlekshistorien är fin och känns realistisk. Den förtjänar att läsas!! Den har nästan hundra år bakom sig.
Ikväll/eftermiddag ska jag åka till Skövde och försöka köpa mig ett par svarta skor och sen öva inför lördagens uppträdande. Men först ska jag äta lite flingor med mjölk och läsa några sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar