Att äta marshmallows, det måste vara som att ta en tugga på ett moln. Det är små bitar av moln, som vi tuggar i oss. En liten bit av den himmelska härligheten.
Solen skiner ute, den värmer. Åtminstone så länge vinden är stilla. Jag luktar solskyddskräm och får sommarkänsla. Jag tar på mig solglasögonen och sitter ute på balkongen. Jag läser fina ord och känner hur solen värmer mitt ansikte. Jag blickar ut över hustaken, ser ut över en stad som ser ut som en Karlsson-på-taket-stad. Jag inbillar mig att det är sommar. För en sekund känns det faktiskt så.
Lycka, det är nog solsken. Titta bara på en film. När det är fina scener som ska förmedla glädje och lycka, då lyser alltid solen. Men när det ödesbestämda paret bråkar och går åt olika håll, eller när allt det eländiga händer på film. Då öser regnet ner och filmrutan är plötsligt grå och mörk.
Jag vill sitta i solen i min bikini och mina favoritshorts och lukta solskyddskräm och vara omgiven av blått och grönt. Medan jag tuggar på moln. Och du skulle kunna komma gående ifrån ditt håll. Mötas på en äng någonstans och tugga moln.
Det är så logiskt, alla fattar utom du.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar