Här får du

Igår hände något som jag kan leva länge på! Jag och min sambo, samt farmor och farfar var hos min farbror. Hans fru och deras yngsta barn (min minsta kusin) fyller år i veckan. Så vi var där och firade dem och åt tacos och tittade på Melodifestivalen och åt farmors fantastiska tårta med vindruvor och Alladinhjärtan på. Jättemysigt var det! Men det som gjorde att kvällen stack ut lite extra var ett av paketen till den lilla plutten.
Först fick han en stereo och det är ju en jättebra present som han definitivt kommer att ha användning av. Det som stack ut var väl snarare vad det var tänkt att han skulle lyssna på. Farmor och farfar hade ju köpt en skiva då. Som tydligen farmor valt. På framsidan var det en bild på en liten unge och på baksidan fanns det låtar med namn som Gunilla och Flourtanten och lite mindre väntat.... Nu du kärring.

Min mycket söta farmor hade köpt en Björn Rosenström-skiva. Jag har hittills bara nämnt att det är min yngsta kusin, men det säger ju inte allmänheten särskilt mycket. Hur mycket skulle det stackars barnet fylla egentligen? Jo, det ska jag tala om, det stackars barnet skulle fylla fem år i år. Och min farbror nämner lite försiktigt att det där är inte riktigt musik för ett barn och så får farmor börja läsa texterna som finns med på insidan! Hon vred sig ju av skratt och det gör jag med vid tanken på detta =)
Detta är nog en skiva som kanske får konfiskeras och "bli hittad" i tonåren eller nått.

"När fick du din första skiva?"
"När jag fyllde fem"
"Aha, var det Bamse?"
"Nej, Björn Rosenström"
"Jaha?"
"Av farmor"

Nej, detta är helskönt! Han lyssnade lite på låtarna dock igår och fattade väl inte överdrivet mycket, men tillräckligt. Själv vågar jag nog aldrig önska mig en skiva av dem, för om de ger Björn Rosenström till en femåring, vad ska de då inte ge mig när jag fyller 17????!