Kyrkkaffe

Jag har snöat in mig totalt. I huvudet finns bara samma sorts tankar. Vad spännande jag är just nu!! =)

Idag hade vi grannar hand om kyrkkaffet. Det var mysigt! Kul att få träffa de skönaste grannarna och umgås lite. De har en del konstiga idéer för sig. Och mycket gott fika var det också, för min del blev det bara drömtårta. Men det blev alldeles för mycket av den varan... Men gott var det!
Nu väntar jag på älgbiff och klyftpotatis med chokladmousse till efterrätt.

Sista kvällen hemma. Jag vill inte åka tillbaka, hemsk känsla att känna så. Men jag vet ju att så fort jag är hemma igen så kommer det att kännas jättebra för då kör vi ju igång med produktionen igen!

Salt

jag strör salt i mina nyrivna sår och kollar på kort på dig på facebook och ifrån gamla tider

Snart är lovet slut och jag vill inte åka tillbaka hem/ner. Jag skulle kunna ha varit oändligt lycklig just nu, men tanken på att åka härifrån nu och att kanske inte ens kunna komma upp på jullovet förstör den känslan...

Minnen överallt

Jag är hemma nu, fastän jag egentligen aldrig varit borta heller. För jag kommer ju hemifrån. Klurigt det där. I alla fall, det enda jag ser häruppe är minnen. En del minnen ser man på med ett leende, andra minnen framkallar en ångestliknande känsla och väcker obehag. Jag kan knappt kika ut genom fönstret utan att minnena slår upp. Jag kan inte ens vara i huset utan att minnena hoppar på mig. Det kan vara saker någon sagt, händelser som hänt eller helt värdelösa minnen man ändå minns.

Det är skönt att vara hemma. Jag får en viss känsla i kroppen, en lugnande känsla. Jag kan verkligen tänka mig att flytta upp något år efter gymnasiet. Däremot vill jag inte fastna här. Jag trivs med att vara här stunder, men jag skulle inte vilja bosätta mig här. Vad skönt det är att veta var man har sig själv =)